Fria Ukraina's banner
Fria Ukraina's profile picture

Fria Ukraina

@FriaUkraina29,914 subscribers

Svensk-ukrainsk grupp som berättar vad som sker i Ukraina baserat på våra kontakter samt ukrainsk och annan media. Stötande material kan förekomma. På svenska.

Shorts

God morgon! Här brinner kraftverket i Balaklava på ryskockuperade Krim efter ett tillslag. Utan el, bensin och delvis vatten lämnar förhoppningsvis de flesta ryssar Krim under sommaren. Bron är ju öppen för dem att lämna via då målet är just att de ska lämna.

God morgon! Här brinner kraftverket i Balaklava på ryskockuperade Krim efter ett tillslag. Utan el, bensin och delvis vatten lämnar förhoppningsvis de flesta ryssar Krim under sommaren. Bron är ju öppen för dem att lämna via då målet är just att de ska lämna.

101,458 views

Idag ska vi ta upp ett lite ovanligt tema: Skenmål! Det byggs nämligen en stor mängd billiga kopior av värdefulla vapensystem som ska lura fienden att anfalla dem istället för riktiga vapensystem. Ibland är skenmålen inte ens speciellt välgjorda. Ändå går ryssarna på det hela och attackerar dem. Exempelvis så tog en ukrainsk artilleribrigad ett rör, satte en spann på det och målade allting grönt. Det dröjde sen inte länge innan ryssarna attackerade ”artillerienheten” med en drönare. Ett lite mer trovärdigt skenmål av en artillerienhet, i det här fallet en M777-haubits kan kosta 5000 SEK att tillverka om man använder huvudsakligen plywood. Under vintern levererade en ukrainsk organisation 53 sådana haubitsskenmål till frontförband. Samtliga 53 attackerades av ryssarna. Vissa mottog fullträffar och brann helt enkelt upp eftersom de var gjorda av så brandfarligt material. Man kan ju då tycka att det här låter som ett misslyckande eftersom de alla upptäcktes och vissa rentav förstördes, men det är i själva verket tvärtom. Själva syftet med skenmål är nämligen att få ryssarna att slösa tid, energi, vapen och ammunition som till och med kan vara klart dyrare än skenmålet. Lancet-drönare som ryssland ofta använder till att slå mot artilleri uppskattas exempelvis kosta någonstans mellan 12 000 och 40 000 USD. Då ska vi även ha i åtanke att vissa skenmål efter att de attackerats faktiskt går att återanvända. Ibland fastnar nämligen de ryska drönarna i maskeringsnät och åstadkommer inte någon större skada på skenmålet mer än en del splitterskador. Ett skenmål med en del hål i går lätt att reparera. På nätterna smyger ingenjörssoldater ut och inspekterar skenmålen och med tejp och mindre plywoodbitar kan de ofta laga målen så att de blir som nya. De flyttar också skenmålen 20 – 30 meter och vips så har Ukraina när morgonen gryr en ”ny haubits” som ryssarna på nytt kommer att slösa resurser på att slå ut. Så kan det pågå flera gånger innan det aktuella skenmålet får ”pensioneras” för gott. Ett skenmål ”lever” i regel 2 – 4 veckor. På vägen har det ofta kostat ryssarna stora summor. En skenmåls-haubits som bekostades av en ensam donator fick namnet ”Tolik” och skickades ut till fronten. Tolik visade sig vara ett ytterst lyckat skenmål för senare hörde ett befäl i ingenjörsförbandet av sig och meddelade att Tolik hade ”överlevt” över 20 träffar från Lancet-drönare och alltså kostat ryssarna flera miljoner SEK och hade kostat 4500 SEK att tillverka…. Här kan vi snacka utväxling. Det här är alltså bara en väldigt och banal skenmålskonstruktion. Lite intressant i sammanhanget är att ryssarna själva ibland faktiskt inser att det är just ett skenmål de slår och inte något riktigt högvärdigt mål. Exempelvis så uppger den ryska krigsmaktens mest beryktade drönarförband ”Rubikon” att de under april 2026 slog ut 20 ukrainska skenmål. Långsamt ökar därmed kraven på att skenmålen ska vara mer realistiska för att fortsätta att kunna lura ryssarna, som med tiden använder allt mer avancerade sensorer. Den stora industrikoncernen Metinvest tillverkar därför skenmål i metall som utifrån materialet uppfattas som äkta vapensystem. När det gäller framförallt skenmålsfordon så sätter ingenjörsförbanden även in värmekällor som ska få även de mer avancerade ryska spaningsresurserna att identifiera det som värme från motorer och möjligen soldater. Det finns även helt andra typer av skenmål, nämligen låtsas-radarstationer. En riktig kortdistansradarenhet som ofta används av drönarförband kan lätt kosta över 10 miljoner SEK och av förklarliga skäl ett hett byte för ryssarna som aktivt spanar efter och försöker slå ut sådana. Ett skenmål som ska ge sken av att vara en sådan kortdistansradarenhet och är 2,2 meter hög kostar bara drygt 2000 SEK att plocka ihop med sina fyra ”tallrikar” och jagas även de intensivt av ryssarna. Kort sagt är skenmål väldigt kostnadseffektiva i förhållande till vad de åsamkar ryssarna för kostnader, men för en lite undanskymd tillvaro, vilket kanske ligger i sakens natur. I klippet nedan syns ett skenmål som simulerar en Bohdana-fälthaubits och som träffats av ryssarna.

Idag ska vi ta upp ett lite ovanligt tema: Skenmål! Det byggs nämligen en stor mängd billiga kopior av värdefulla vapensystem som ska lura fienden att anfalla dem istället för riktiga vapensystem. Ibland är skenmålen inte ens speciellt välgjorda. Ändå går ryssarna på det hela och attackerar dem. Exempelvis så tog en ukrainsk artilleribrigad ett rör, satte en spann på det och målade allting grönt. Det dröjde sen inte länge innan ryssarna attackerade ”artillerienheten” med en drönare. Ett lite mer trovärdigt skenmål av en artillerienhet, i det här fallet en M777-haubits kan kosta 5000 SEK att tillverka om man använder huvudsakligen plywood. Under vintern levererade en ukrainsk organisation 53 sådana haubitsskenmål till frontförband. Samtliga 53 attackerades av ryssarna. Vissa mottog fullträffar och brann helt enkelt upp eftersom de var gjorda av så brandfarligt material. Man kan ju då tycka att det här låter som ett misslyckande eftersom de alla upptäcktes och vissa rentav förstördes, men det är i själva verket tvärtom. Själva syftet med skenmål är nämligen att få ryssarna att slösa tid, energi, vapen och ammunition som till och med kan vara klart dyrare än skenmålet. Lancet-drönare som ryssland ofta använder till att slå mot artilleri uppskattas exempelvis kosta någonstans mellan 12 000 och 40 000 USD. Då ska vi även ha i åtanke att vissa skenmål efter att de attackerats faktiskt går att återanvända. Ibland fastnar nämligen de ryska drönarna i maskeringsnät och åstadkommer inte någon större skada på skenmålet mer än en del splitterskador. Ett skenmål med en del hål i går lätt att reparera. På nätterna smyger ingenjörssoldater ut och inspekterar skenmålen och med tejp och mindre plywoodbitar kan de ofta laga målen så att de blir som nya. De flyttar också skenmålen 20 – 30 meter och vips så har Ukraina när morgonen gryr en ”ny haubits” som ryssarna på nytt kommer att slösa resurser på att slå ut. Så kan det pågå flera gånger innan det aktuella skenmålet får ”pensioneras” för gott. Ett skenmål ”lever” i regel 2 – 4 veckor. På vägen har det ofta kostat ryssarna stora summor. En skenmåls-haubits som bekostades av en ensam donator fick namnet ”Tolik” och skickades ut till fronten. Tolik visade sig vara ett ytterst lyckat skenmål för senare hörde ett befäl i ingenjörsförbandet av sig och meddelade att Tolik hade ”överlevt” över 20 träffar från Lancet-drönare och alltså kostat ryssarna flera miljoner SEK och hade kostat 4500 SEK att tillverka…. Här kan vi snacka utväxling. Det här är alltså bara en väldigt och banal skenmålskonstruktion. Lite intressant i sammanhanget är att ryssarna själva ibland faktiskt inser att det är just ett skenmål de slår och inte något riktigt högvärdigt mål. Exempelvis så uppger den ryska krigsmaktens mest beryktade drönarförband ”Rubikon” att de under april 2026 slog ut 20 ukrainska skenmål. Långsamt ökar därmed kraven på att skenmålen ska vara mer realistiska för att fortsätta att kunna lura ryssarna, som med tiden använder allt mer avancerade sensorer. Den stora industrikoncernen Metinvest tillverkar därför skenmål i metall som utifrån materialet uppfattas som äkta vapensystem. När det gäller framförallt skenmålsfordon så sätter ingenjörsförbanden även in värmekällor som ska få även de mer avancerade ryska spaningsresurserna att identifiera det som värme från motorer och möjligen soldater. Det finns även helt andra typer av skenmål, nämligen låtsas-radarstationer. En riktig kortdistansradarenhet som ofta används av drönarförband kan lätt kosta över 10 miljoner SEK och av förklarliga skäl ett hett byte för ryssarna som aktivt spanar efter och försöker slå ut sådana. Ett skenmål som ska ge sken av att vara en sådan kortdistansradarenhet och är 2,2 meter hög kostar bara drygt 2000 SEK att plocka ihop med sina fyra ”tallrikar” och jagas även de intensivt av ryssarna. Kort sagt är skenmål väldigt kostnadseffektiva i förhållande till vad de åsamkar ryssarna för kostnader, men för en lite undanskymd tillvaro, vilket kanske ligger i sakens natur. I klippet nedan syns ett skenmål som simulerar en Bohdana-fälthaubits och som träffats av ryssarna.

18,002 views

Ryssarna använder sina ballistiska robotar till ren allmän förstörelse. Under natten förstörde de bl.a. centrallagret för vinbutikkedjan OKWINE och vindustribituören Wine Hunters och BookChefs boklager med 800 000 böcker. Som att ge påtända babianer massförstörelsevapen.

Ryssarna använder sina ballistiska robotar till ren allmän förstörelse. Under natten förstörde de bl.a. centrallagret för vinbutikkedjan OKWINE och vindustribituören Wine Hunters och BookChefs boklager med 800 000 böcker. Som att ge påtända babianer massförstörelsevapen.

11,452 views

De senaste veckorna har ryssarna byggt flera korridorer fram till fronten i Donbass för den ryska logistiken att köra i. Det är vägar som omges av nät och som därmed kamikazedrönare har väldigt svårt att ta sig in i. Fisknät får betydelse i krig på ett nytt vis.

De senaste veckorna har ryssarna byggt flera korridorer fram till fronten i Donbass för den ryska logistiken att köra i. Det är vägar som omges av nät och som därmed kamikazedrönare har väldigt svårt att ta sig in i. Fisknät får betydelse i krig på ett nytt vis.

74,775 views

Så mycket som 30 000 ton ammunition kan ha flugit i luften i natt i ryska Toropets. Hur mycket är då det? Jo, om vi tar hjälp av Kovalenko på informationsmotstånds räkneexempel så skulle det innebära 460 000 st 122 mm raketer till raketartilleri, vilket räcker i 10 månader med nuvarande användning vid fronten i Ukraina. Eller om allt skulle ha varit 82 mm-artillerigranater så skulle det innebära 10 miljoner st och räcka i 1,5 år. Det är alltså så enorma mängder att det här kan få rent av strategisk betydelse i kriget. Nu är det ju självklart så att det här ammunitionslagret inte innehöll bara en ammunitionstyp utan mängder av olika sorters artilleriammunition och rent av ballistiska robotar av typ Iskander, Tochka-U och säkert också glidbomber till det ryska stridsflyget också. Men effekten blir oavsett avsevärd. Så när det inatt smäll så rejält kl 03.56 att en jordbävning på 2,8 på Richterskalan kunde noteras och sen dessutom följdes av ett par mindre smällar så var det ett fantastiskt resultat av enligt källor över 100 ukrainska Jet-drönare. Hur det låter när en sådan flyger in finns ett klipp på nedan till höger från annat håll i ryssland tidigt imorse.

Så mycket som 30 000 ton ammunition kan ha flugit i luften i natt i ryska Toropets. Hur mycket är då det? Jo, om vi tar hjälp av Kovalenko på informationsmotstånds räkneexempel så skulle det innebära 460 000 st 122 mm raketer till raketartilleri, vilket räcker i 10 månader med nuvarande användning vid fronten i Ukraina. Eller om allt skulle ha varit 82 mm-artillerigranater så skulle det innebära 10 miljoner st och räcka i 1,5 år. Det är alltså så enorma mängder att det här kan få rent av strategisk betydelse i kriget. Nu är det ju självklart så att det här ammunitionslagret inte innehöll bara en ammunitionstyp utan mängder av olika sorters artilleriammunition och rent av ballistiska robotar av typ Iskander, Tochka-U och säkert också glidbomber till det ryska stridsflyget också. Men effekten blir oavsett avsevärd. Så när det inatt smäll så rejält kl 03.56 att en jordbävning på 2,8 på Richterskalan kunde noteras och sen dessutom följdes av ett par mindre smällar så var det ett fantastiskt resultat av enligt källor över 100 ukrainska Jet-drönare. Hur det låter när en sådan flyger in finns ett klipp på nedan till höger från annat håll i ryssland tidigt imorse.

62,602 views

Även nordkoreanska soldater har kul i vinterlandet. ....Åtminstone en kort stund.....

Även nordkoreanska soldater har kul i vinterlandet. ....Åtminstone en kort stund.....

22,887 views

God morgon! En härlig syn att se en svensk L70 40 mm-luftvärns-automatkanon från Bofors skjuta ner ryska shaheddrönare i nordöstra #Ukraina. 🇺🇦🤝🇸🇪

God morgon! En härlig syn att se en svensk L70 40 mm-luftvärns-automatkanon från Bofors skjuta ner ryska shaheddrönare i nordöstra #Ukraina. 🇺🇦🤝🇸🇪

11,247 views

Det är redan uppemot 100 Shaheddrönare i luften över #Ukraina, 3 ryska robotbåtar som kan bära uppemot 24 Kalibir-robotar har löpt ut i Svarta havet och 6 st Tu-22M3-bombplan ryktas vara klara att lyfta för att bomba med sina kryssningsrobotar. Kan bli en ny jobbig natt för luftvärnet med andra ord. ⬇️Lite bilder från maj.

Det är redan uppemot 100 Shaheddrönare i luften över #Ukraina, 3 ryska robotbåtar som kan bära uppemot 24 Kalibir-robotar har löpt ut i Svarta havet och 6 st Tu-22M3-bombplan ryktas vara klara att lyfta för att bomba med sina kryssningsrobotar. Kan bli en ny jobbig natt för luftvärnet med andra ord. ⬇️Lite bilder från maj.

13,643 views

God morgon! I natt fick en bränsledepå i ryska Orjol besök av drönare och en härligt värmande midvinterbrasa startade. Även Zjeleznogorsk i Kurskregionen och Krasnodarregionen och Rostovregionen fick drönarbesök fick drönarbesök och det ryska invasionsministeriet pratar om 12 drönare totalt. Det finns dock inte mycket till bildskönt material från de ställena hittills.

God morgon! I natt fick en bränsledepå i ryska Orjol besök av drönare och en härligt värmande midvinterbrasa startade. Även Zjeleznogorsk i Kurskregionen och Krasnodarregionen och Rostovregionen fick drönarbesök fick drönarbesök och det ryska invasionsministeriet pratar om 12 drönare totalt. Det finns dock inte mycket till bildskönt material från de ställena hittills.

14,318 views

Videos