Video yükleniyor...

Video Yüklenemedi

Ana Sayfaya Dön

Antisemitismen är inte ett judiskt problem, den är ett problem för Sverige. Antisemitismen utgör ett hot mot judar i Sverige, men det är också ett hot mot vårt öppna samhälle, vår demokrati och dess grundläggande värderingar. Regeringens arbete mot antisemitism fokuserar på tre områden: 1. Att stärka judars trygghet...

moderaterna's profile picture

Moderaterna

166,122 subscribers

93,309 görüntüleme • 2 yıl önce •via X (Twitter)

LIVE

Anya Rossi• Live Now

Private livecam show

10 Yorum

rim_och_reson profil fotoğrafı
rim_och_reson2 yıl önce

Varför är ni så ängsliga och aldrig nämner varifrån hoten kommer. Var mer ärliga som Richard Jomshof och tala ur skägget. Det ÄR islam, islamister och konservativa muslimer som utgör det hot ni talar om. Snälla, sluta vara så ängsliga och tala ur skägget.

Mikael A Ljungblad profil fotoğrafı
Mikael A Ljungblad2 yıl önce

Den här kvinnan har en sund lösning som riktar sig till själva roten på problemet

@ericsonbob profil fotoğrafı
@ericsonbob2 yıl önce

Vad fan säger ni? Har ni missat vilka samarbetspartner ni har? Då ska jag påminna er. SD är fullblodsrasister ,nazister. SD har tagit makten över er fullständigt. U K står fullständigt naken. M är en skam!

Stefan Svensson profil fotoğrafı
Stefan Svensson2 yıl önce

Bra sagt, ca 30 år för sent. Det går inte att ändra grundfundamenten i menaideologin. Naivt. Sverige har två val: 1 Fortsatt snabb utveckling mot våldsdiktatur likt alla andra länder med migration från den ideologin. 2. Stopp, återvandring och förbud mot våldsideologin.

Annika Johansson profil fotoğrafı
Annika Johansson2 yıl önce

@domarebraten Vilka hotar judarnas existens i Sverige? Är det SD som i alla år fått skit för varningarna mot den massinvandring av kulturella avarter med islam som rättesnöre? Eller har SD faktiskt haft rätt under alla dessa år? Va?

Eli Nafe 🇸🇪🇺🇳 profil fotoğrafı
Eli Nafe 🇸🇪🇺🇳2 yıl önce

Bekämpandet av antisemitism är avgörande för vårt samhälle, men vi måste även uppmärksamma den smärta som muslimska och palestinska samhällen i Sverige upplever. Att inte ge lika mycket uppmärksamhet åt deras lidande ger en bild av en selektiv sympati, vilket är djupt orättvist. Att SD-regeringen fokuserar på en fråga medan den ignorerar andra kan tyda på en taktik för splittring. Vi behöver en allomfattande inställning som erkänner allas lidande och står upp mot all form av hat.

สัตว์ร้าย profil fotoğrafı
สัตว์ร้าย2 yıl önce

Ni jobbar aktivt med nazister. Ni är problemet.

Landet profil fotoğrafı
Landet2 yıl önce

Hur vore det om ni tog tag i det inernt. Det måste väl ändå vara själva grundbeskrivningen av hyckleri, att anklaga andrq för antisemitism och själva samverka med ett parti som israel klassar som nazister.

len1188 profil fotoğrafı
len11882 yıl önce

Ingen litar längre på Moderaterna. Ert förtroendekapital är förbrukat sedan länge och det mesta gick till SD.

Christina Wahlström profil fotoğrafı
Christina Wahlström2 yıl önce

Hotet mot vårt öppna samhälle kommer från bla @RichardJomshof

Benzer Videolar

Ljuset och mörkret i vår tid. Vid det stora Chanukafirandet på Norrmalmstorg tidigare ikväll hade jag den stora förmånen att få säga några ord. Ni finner det här i tal och i skrift. Mina vänner, Ett varmt tack för möjligheten att få tala för er här idag. När inbjudan kom till mig var det för att få fira med er. Vilken fantastisk ära att få fira ljusets seger över mörkret tillsammans med er, men låt mig först börja i mörkret. I söndags förbyttes ljus till mörker. I söndags fick det Judiska folket ånyo uppleva en högtid bytas ut mot död och terror. Låt oss inte se bort från vad detta är, ett angrepp mot det judiska folket enbart för att de är judar. Det sker inte i ett vakuum, det sker i en västvärld där judarna är mer utsatta än på mycket lång tid. Alla som skanderat efter en ny intifada på gator och torg runt om i västvärlden fick i söndags se sina slagord materialiseras i handling. Attacker mot judar enbart för att de är judar är intifadans hårda kärna. Det är en hård kärna som materialiseras i handling av otaliga islamistiska terrorgrupper, men den hårda kärnan bärs också av dess nyttiga idioter. Alla som tror att det är en chick assessoar man kan slänga sig med i sociala medier och demonstrationståg måste ta ett steg bakåt och skärskåda sin egen plats och roll i historien. Möt blicken med de som mitt under firande och glädje fick se anhöriga kallblodigt mördade. Tänk tanken på de livsgärningar som i förrgår släktes och för evigt lämnades ofullbordade. Ni som är här vet det redan, men jag säger det ändå. Antisionism har blivit en politiskt korrekt täckmantel för antisemitism. Den som ännu inte förstått det lurar möjligen sig själv, men inte den judiska minoriteten som tvingas leva under den nya tidens slagord. Politiker har i många år gjort sitt yttersta för att inte prata om “vi” och “dom”. Men det finns faktiskt ett “dom” här. “Dom” som älskar döden mer än livet och ett “Vi”; vi andra som älskar livet mer än döden och vägrar låta våra samhällen bli skådeplats för islamistiska dödskulter som vill utnyttja våra sårbarheter. Det är min övertygelse att västvärlden måste hårdna mot mörkret, mot dem som vill släcka ljuset. Västvärldens akilleshäl har varit att vi tilltrodde toleransen ett så högt värde att den också utsträcktes till dem som inte kunde tolerera oss. Ni vet mer än några andra vad mörkret är och kan vara. I denna dystra verklighet blir chanukkas ljus – och er närvaro här i dag – desto viktigare. Ni samlas för att tända ljusen, för att markera närvaro, här mitt i Stockholm, och för att påminna både er själva och oss andra om vad historien om chanukka lär oss. Oljan i lampan kommer aldrig ta slut och ljuset kommer att övervinna mörkret. Chanukka handlar om det judiska folkets okuvlighet. Ni bär detta inom er och ska känna stolthet över detta varje dag. I år högtiglighåller Sverige 250 år av etablerat judiskt liv i vårt land. Det är 250 år sedan Aaron Isaac kom hit och lade grunden till den första judiska församlingen. Sedan dess har judiskt liv, i alla sina uttryck, varit en del av den svenska berättelsen. Det finns otaliga exempel på hur judiskt liv har bidragit till det svenska samhället i stort, och dessa har uppmärksammats på en rad olika sätt under årets firande av judiskt liv. Man kan fråga sig, hur kommer det sig att en relativt liten minoritet kan göra ett så stort och betydande positivt avtryck i ett samhälle? Jag menar att det i grunden handlar om att judendomen lär ut universella värden som rättvisa, medmänsklighet och människolivets okränkbarhet – värden som har bidragit till att forma några av de mest framgångsrika samhällen som funnits. Om man förenar detta med den unika kontinuiteten i den judiska identiteten och den gemensamma historiska erfarenheten hos det judiska folket, ser man ett tydligt mönster: Det går inte att nämna ett land där den judiska minoriteten inte har gjort stora insatser för samhället. Samtidigt som man varit en integrerad del av det har man fortfarande burit sin judiska identitet och tro med stolthet. Vår samling här idag är ett exempel på det. En gång om året säger traditionen: ställ chanukkian i fönstret. Tänd ljusen så att de syns. Låt det märkas att ni är här. Chanukka är högtiden som uppmuntrar judar att inte gömma sig. För mig som företrädare för regeringen, omsätts det budskapet i en stark övertygelse om att stå upp för den judiska minoriteten i Sverige. Jag är övertygad om att ett samhälle som förlorar sin förmåga att stå upp för den judiska minoriteten är ett samhälle som har förlorat det mesta. Sverige ska inte bli det samhället. Men det finns de som vill ta oss dit. Det finns de som provoceras av judiska symboler och attribut. De vill skrämma, tysta, tränga undan det judiska ur det offentliga rummet. De kommer inte att vinna. Inte här. Inte i vårt Sverige, inte på vår vakt. När vi nu strax tänder ljusen markerar vi inte bara ännu ett år av stolt judisk närvaro i Sverige. Vi slår också fast att judiskt liv ska kunna levas öppet, tryggt och fritt i vårt land, att det är en del av vårt land – och att vi är många som är beredda att göra vad som krävs för att ha det på det sättet. Chanukka sameach – Am Israel chai.
8:16

Ljuset och mörkret i vår tid. Vid det stora Chanukafirandet på Norrmalmstorg tidigare ikväll hade jag den stora förmånen att få säga några ord. Ni finner det här i tal och i skrift. Mina vänner, Ett varmt tack för möjligheten att få tala för er här idag. När inbjudan kom till mig var det för att få fira med er. Vilken fantastisk ära att få fira ljusets seger över mörkret tillsammans med er, men låt mig först börja i mörkret. I söndags förbyttes ljus till mörker. I söndags fick det Judiska folket ånyo uppleva en högtid bytas ut mot död och terror. Låt oss inte se bort från vad detta är, ett angrepp mot det judiska folket enbart för att de är judar. Det sker inte i ett vakuum, det sker i en västvärld där judarna är mer utsatta än på mycket lång tid. Alla som skanderat efter en ny intifada på gator och torg runt om i västvärlden fick i söndags se sina slagord materialiseras i handling. Attacker mot judar enbart för att de är judar är intifadans hårda kärna. Det är en hård kärna som materialiseras i handling av otaliga islamistiska terrorgrupper, men den hårda kärnan bärs också av dess nyttiga idioter. Alla som tror att det är en chick assessoar man kan slänga sig med i sociala medier och demonstrationståg måste ta ett steg bakåt och skärskåda sin egen plats och roll i historien. Möt blicken med de som mitt under firande och glädje fick se anhöriga kallblodigt mördade. Tänk tanken på de livsgärningar som i förrgår släktes och för evigt lämnades ofullbordade. Ni som är här vet det redan, men jag säger det ändå. Antisionism har blivit en politiskt korrekt täckmantel för antisemitism. Den som ännu inte förstått det lurar möjligen sig själv, men inte den judiska minoriteten som tvingas leva under den nya tidens slagord. Politiker har i många år gjort sitt yttersta för att inte prata om “vi” och “dom”. Men det finns faktiskt ett “dom” här. “Dom” som älskar döden mer än livet och ett “Vi”; vi andra som älskar livet mer än döden och vägrar låta våra samhällen bli skådeplats för islamistiska dödskulter som vill utnyttja våra sårbarheter. Det är min övertygelse att västvärlden måste hårdna mot mörkret, mot dem som vill släcka ljuset. Västvärldens akilleshäl har varit att vi tilltrodde toleransen ett så högt värde att den också utsträcktes till dem som inte kunde tolerera oss. Ni vet mer än några andra vad mörkret är och kan vara. I denna dystra verklighet blir chanukkas ljus – och er närvaro här i dag – desto viktigare. Ni samlas för att tända ljusen, för att markera närvaro, här mitt i Stockholm, och för att påminna både er själva och oss andra om vad historien om chanukka lär oss. Oljan i lampan kommer aldrig ta slut och ljuset kommer att övervinna mörkret. Chanukka handlar om det judiska folkets okuvlighet. Ni bär detta inom er och ska känna stolthet över detta varje dag. I år högtiglighåller Sverige 250 år av etablerat judiskt liv i vårt land. Det är 250 år sedan Aaron Isaac kom hit och lade grunden till den första judiska församlingen. Sedan dess har judiskt liv, i alla sina uttryck, varit en del av den svenska berättelsen. Det finns otaliga exempel på hur judiskt liv har bidragit till det svenska samhället i stort, och dessa har uppmärksammats på en rad olika sätt under årets firande av judiskt liv. Man kan fråga sig, hur kommer det sig att en relativt liten minoritet kan göra ett så stort och betydande positivt avtryck i ett samhälle? Jag menar att det i grunden handlar om att judendomen lär ut universella värden som rättvisa, medmänsklighet och människolivets okränkbarhet – värden som har bidragit till att forma några av de mest framgångsrika samhällen som funnits. Om man förenar detta med den unika kontinuiteten i den judiska identiteten och den gemensamma historiska erfarenheten hos det judiska folket, ser man ett tydligt mönster: Det går inte att nämna ett land där den judiska minoriteten inte har gjort stora insatser för samhället. Samtidigt som man varit en integrerad del av det har man fortfarande burit sin judiska identitet och tro med stolthet. Vår samling här idag är ett exempel på det. En gång om året säger traditionen: ställ chanukkian i fönstret. Tänd ljusen så att de syns. Låt det märkas att ni är här. Chanukka är högtiden som uppmuntrar judar att inte gömma sig. För mig som företrädare för regeringen, omsätts det budskapet i en stark övertygelse om att stå upp för den judiska minoriteten i Sverige. Jag är övertygad om att ett samhälle som förlorar sin förmåga att stå upp för den judiska minoriteten är ett samhälle som har förlorat det mesta. Sverige ska inte bli det samhället. Men det finns de som vill ta oss dit. Det finns de som provoceras av judiska symboler och attribut. De vill skrämma, tysta, tränga undan det judiska ur det offentliga rummet. De kommer inte att vinna. Inte här. Inte i vårt Sverige, inte på vår vakt. När vi nu strax tänder ljusen markerar vi inte bara ännu ett år av stolt judisk närvaro i Sverige. Vi slår också fast att judiskt liv ska kunna levas öppet, tryggt och fritt i vårt land, att det är en del av vårt land – och att vi är många som är beredda att göra vad som krävs för att ha det på det sättet. Chanukka sameach – Am Israel chai.

Carl-Oskar Bohlin

232,895 görüntüleme • 8 ay önce

Tack alla som hört av sig med anledning av debatten om Israel och antisemitism. Vi är många som skäms över de attacker mot judar som utspelar sig i Europa, som inser att Israel utkämpar ett krig mot en terrororganisation, likt IS, som utgör ett reellt hot mot inte bara Israel utan hela västvärlden. Nu behöver vi stå upp och tänka att vi alla är judar. Att vi är judar när vi sitter i tunnelbanan på väg till jobbet, när vi lämnar våra barn på förskolan, när vi rör oss i våra stadskärnor. Genom att vara så många fler än de potentiella förövarna minskar vi risken för den lilla judiska minoriteten. Genom att vara så många fler visar vi den våldsamma gruppen att de inte har något här att hämta, att vi är fler och att vi är starkare, att deras värderingar och beteenden inte är välkomna. Känns det läskigt? Det är just därför vi behöver sätta ner foten innan det är för sent. Hela debatten kan ses här
1:41

Tack alla som hört av sig med anledning av debatten om Israel och antisemitism. Vi är många som skäms över de attacker mot judar som utspelar sig i Europa, som inser att Israel utkämpar ett krig mot en terrororganisation, likt IS, som utgör ett reellt hot mot inte bara Israel utan hela västvärlden. Nu behöver vi stå upp och tänka att vi alla är judar. Att vi är judar när vi sitter i tunnelbanan på väg till jobbet, när vi lämnar våra barn på förskolan, när vi rör oss i våra stadskärnor. Genom att vara så många fler än de potentiella förövarna minskar vi risken för den lilla judiska minoriteten. Genom att vara så många fler visar vi den våldsamma gruppen att de inte har något här att hämta, att vi är fler och att vi är starkare, att deras värderingar och beteenden inte är välkomna. Känns det läskigt? Det är just därför vi behöver sätta ner foten innan det är för sent. Hela debatten kan ses här

Alice Teodorescu Måwe

46,877 görüntüleme • 1 yıl önce

Klimatfesten är över – Sverige är ingen bankomat COP30 marknadsförs som ett klimatmöte. I verkligheten är det en megakonferens i hyckleri. 50 000 personer flygs till Amazonas för att bo på lyxhotell – allt medan de föreläser för dig om att leva mer “klimatsmart” och varför du ska betala mer för kalaset. USA har hoppat av. Kina vägrar betala. Och oljeländerna som tjänar som aldrig förr vill inte heller betala. Socialdemokraterna passar givetvis på att, i sann klimatpopulistisk anda, anklaga regeringen för att inte ta cirkusen på allvar. Men det är precis det som är poängen. Vi ska inte ta den på allvar. Det är dags att stänga kranen istället för att öppna den än mer. Svenska pengar ska gå till svenska pensioner, svensk sjukvård och svensk trygghet – inte till godhetssignalerande klimatbidrag till u-länder och bluffentreprenörer. Innovation och teknisk utveckling är vägen framåt. Inte symbolpolitik, miljardrullning, skuldretorik och kändisdiplomati.
1:01

Klimatfesten är över – Sverige är ingen bankomat COP30 marknadsförs som ett klimatmöte. I verkligheten är det en megakonferens i hyckleri. 50 000 personer flygs till Amazonas för att bo på lyxhotell – allt medan de föreläser för dig om att leva mer “klimatsmart” och varför du ska betala mer för kalaset. USA har hoppat av. Kina vägrar betala. Och oljeländerna som tjänar som aldrig förr vill inte heller betala. Socialdemokraterna passar givetvis på att, i sann klimatpopulistisk anda, anklaga regeringen för att inte ta cirkusen på allvar. Men det är precis det som är poängen. Vi ska inte ta den på allvar. Det är dags att stänga kranen istället för att öppna den än mer. Svenska pengar ska gå till svenska pensioner, svensk sjukvård och svensk trygghet – inte till godhetssignalerande klimatbidrag till u-länder och bluffentreprenörer. Innovation och teknisk utveckling är vägen framåt. Inte symbolpolitik, miljardrullning, skuldretorik och kändisdiplomati.

Beatrice Timgren

100,761 görüntüleme • 9 ay önce

En svensk journalist bevakar en första maj-demonstration i Stockholm. Det är precis så det ska fungera. Journalistens uppdrag är att arbeta i det öppna rummet, mitt i händelsernas centrum, där verkligheten utspelar sig. När en aktivist kliver fram och försöker störa eller flytta på en journalist är det inte en bagatell. Det är ett direkt angrepp på det fria ordets infrastruktur. Det handlar inte om en enskild situation, utan om principen: vem som tillåts stå kvar och dokumentera. Tillåter vi att aktivister börjar mota bort journalister från offentliga platser, då har vi redan flyttat gränsen för vad som är acceptabelt. Och när den gränsen väl är förskjuten är det svårt att ta den tillbaka. Därför är det avgörande att journalister håller sin position. Inte av prestige, utan av ansvar. För det som står på spel är inte bara deras arbete, utan allmänhetens rätt att få veta vad som faktiskt sker. Heder åt den journalist som i dag stod kvar och tog striden mot detta otyg. Det är precis så yrket ska utövas – med ryggrad, närvaro och respekt för uppdraget. När andra försöker flytta gränserna är det sådana insatser som ser till att de inte gör det.
0:31

En svensk journalist bevakar en första maj-demonstration i Stockholm. Det är precis så det ska fungera. Journalistens uppdrag är att arbeta i det öppna rummet, mitt i händelsernas centrum, där verkligheten utspelar sig. När en aktivist kliver fram och försöker störa eller flytta på en journalist är det inte en bagatell. Det är ett direkt angrepp på det fria ordets infrastruktur. Det handlar inte om en enskild situation, utan om principen: vem som tillåts stå kvar och dokumentera. Tillåter vi att aktivister börjar mota bort journalister från offentliga platser, då har vi redan flyttat gränsen för vad som är acceptabelt. Och när den gränsen väl är förskjuten är det svårt att ta den tillbaka. Därför är det avgörande att journalister håller sin position. Inte av prestige, utan av ansvar. För det som står på spel är inte bara deras arbete, utan allmänhetens rätt att få veta vad som faktiskt sker. Heder åt den journalist som i dag stod kvar och tog striden mot detta otyg. Det är precis så yrket ska utövas – med ryggrad, närvaro och respekt för uppdraget. När andra försöker flytta gränserna är det sådana insatser som ser till att de inte gör det.

salle

34,343 görüntüleme • 3 ay önce

Jag tycker Sverige behöver fler miljardärer. Fler människor som vågar börja i ett garage, i ett studentrum, på ett nattpass. En idé som ingen annan tror på. Fler som vågar riskera tryggheten för att bygga något större. För bakom varje stort företag finns ofta samma början: någon som inte hade perfekta förutsättningar, men som vägrade tänka litet. Sverige blev inte starkt av människor som bad om mindre. Sverige blev starkt av människor som byggde. Som uppfann. Som anställde. Som satsade när andra tvivlade. När företag växer skapas jobb, investeringar, innovation och möjligheter för fler människor att skapa sig ett bättre liv. Tillväxt betyder inte att någon annan måste få mindre. Det betyder att hela samhället kan bli rikare. Målet är inte färre rika. Målet är fler människor som får chansen att bli det. Samtidigt går Vänsterpartiet till val på miljardärsskatt, höjda kapitalskatter och en politik som i grunden säger att framgång är ett problem som ska beskattas bort. De vill göra det dyrare att investera, mindre lönsamt att bygga företag och svårare att skapa stora värden i Sverige. Det är den gamla vänsteridén i ny förpackning: om någon lyckas för mycket ska staten ta tillbaka mer. Men problemet med den politiken är att den inte skapar fler jobb, fler företag eller fler innovationer. Den driver bort kompetens, investeringar och drivkraft. Jag vill inte ha ett Sverige där människor lär sig att skämmas för ambition. Jag vill ha ett Sverige där fler vågar drömma stort, ta risker och bygga nästa Spotify, Klarna eller IKEA här hemma. För i Sverige ska det inte vara misstänkt att bli rik på att skapa värde för andra. Det ska vara möjligt. Det här pratade jag och Fredrik Björkman på TV4 om.
0:36

Jag tycker Sverige behöver fler miljardärer. Fler människor som vågar börja i ett garage, i ett studentrum, på ett nattpass. En idé som ingen annan tror på. Fler som vågar riskera tryggheten för att bygga något större. För bakom varje stort företag finns ofta samma början: någon som inte hade perfekta förutsättningar, men som vägrade tänka litet. Sverige blev inte starkt av människor som bad om mindre. Sverige blev starkt av människor som byggde. Som uppfann. Som anställde. Som satsade när andra tvivlade. När företag växer skapas jobb, investeringar, innovation och möjligheter för fler människor att skapa sig ett bättre liv. Tillväxt betyder inte att någon annan måste få mindre. Det betyder att hela samhället kan bli rikare. Målet är inte färre rika. Målet är fler människor som får chansen att bli det. Samtidigt går Vänsterpartiet till val på miljardärsskatt, höjda kapitalskatter och en politik som i grunden säger att framgång är ett problem som ska beskattas bort. De vill göra det dyrare att investera, mindre lönsamt att bygga företag och svårare att skapa stora värden i Sverige. Det är den gamla vänsteridén i ny förpackning: om någon lyckas för mycket ska staten ta tillbaka mer. Men problemet med den politiken är att den inte skapar fler jobb, fler företag eller fler innovationer. Den driver bort kompetens, investeringar och drivkraft. Jag vill inte ha ett Sverige där människor lär sig att skämmas för ambition. Jag vill ha ett Sverige där fler vågar drömma stort, ta risker och bygga nästa Spotify, Klarna eller IKEA här hemma. För i Sverige ska det inte vara misstänkt att bli rik på att skapa värde för andra. Det ska vara möjligt. Det här pratade jag och Fredrik Björkman på TV4 om.

Simona Mohamsson

45,905 görüntüleme • 3 ay önce

Jag vill rikta ett stort tack till vår partiledare Jimmie Åkesson (Jimmie Åkesson) för hans eminenta tal i går under partiledardebatten i Sveriges riksdag, särskilt den tydliga ställning han tog mot den islamiska regimens fruktansvärda våld och tyranni mot sitt eget folk som med livet som insats kämpar för frihet och demokrati på gatorna. Men detta räcker inte! Den islamiska regimen i Iran är ett ’existentiellt’ hot mot sitt eget folk och mot staten Israel. Den utgör även ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige, svensk demokrati samt svenska värderingar och friheter. Sverigedemokraterna har alla möjligheter att öka pressen på regeringen (Ulf Kristersson och Maria M Stenergard) att visa handlingskraft genom att: - Stänga den islamiska regimens ambassad i Stockholm och utvisa regimens agenter från Sverige. - Arbeta hårdare inom EU för att så snart som möjligt designera IRGC (islamiska revolutionsgardet) för vad det är: en terroristorganisation. - Stänga Imam Ali Center i Järfälla, som är den iranska regimens nav för islamisering och infiltration i Sverige, stänga moskén och utvisa samtliga regimtrogna imamer. - Utreda möjligheterna för att terrorklassa Muslimska brödraskapet i Sverige och inom EU.
0:53

Jag vill rikta ett stort tack till vår partiledare Jimmie Åkesson (Jimmie Åkesson) för hans eminenta tal i går under partiledardebatten i Sveriges riksdag, särskilt den tydliga ställning han tog mot den islamiska regimens fruktansvärda våld och tyranni mot sitt eget folk som med livet som insats kämpar för frihet och demokrati på gatorna. Men detta räcker inte! Den islamiska regimen i Iran är ett ’existentiellt’ hot mot sitt eget folk och mot staten Israel. Den utgör även ett allvarligt säkerhetshot mot Sverige, svensk demokrati samt svenska värderingar och friheter. Sverigedemokraterna har alla möjligheter att öka pressen på regeringen (Ulf Kristersson och Maria M Stenergard) att visa handlingskraft genom att: - Stänga den islamiska regimens ambassad i Stockholm och utvisa regimens agenter från Sverige. - Arbeta hårdare inom EU för att så snart som möjligt designera IRGC (islamiska revolutionsgardet) för vad det är: en terroristorganisation. - Stänga Imam Ali Center i Järfälla, som är den iranska regimens nav för islamisering och infiltration i Sverige, stänga moskén och utvisa samtliga regimtrogna imamer. - Utreda möjligheterna för att terrorklassa Muslimska brödraskapet i Sverige och inom EU.

Rashid Farivar

36,052 görüntüleme • 7 ay önce

Det är inte rimligt att man har kunnat bli svensk medborgare efter att ha skjutit ihjäl en person. Sedan den 6 juni måste den som vill bli medborgare i Sverige: 👉Kunna prata svenska 👉Kunna försörja sig 👉Leva skötsamt och inte begå brott Det är rättvist mot alla svenska medborgare, nya och gamla, som gör rätt för sig. Medborgarskapet är inte bara ett pass, utan ett kvitto på att man fullt ut är en del av Sverige. Med både rättigheter och skyldigheter. Och att alla kan bli en del av vår samhällsgemenskap, oavsett var man kommer ifrån.
0:35

Det är inte rimligt att man har kunnat bli svensk medborgare efter att ha skjutit ihjäl en person. Sedan den 6 juni måste den som vill bli medborgare i Sverige: 👉Kunna prata svenska 👉Kunna försörja sig 👉Leva skötsamt och inte begå brott Det är rättvist mot alla svenska medborgare, nya och gamla, som gör rätt för sig. Medborgarskapet är inte bara ett pass, utan ett kvitto på att man fullt ut är en del av Sverige. Med både rättigheter och skyldigheter. Och att alla kan bli en del av vår samhällsgemenskap, oavsett var man kommer ifrån.

Moderaterna

11,414 görüntüleme • 1 ay önce

En judisk man blir attackerad på öppen gata i Montreal inför sina skräckslagna barn och antisemitismen visar åter sitt vidriga ansikte. Att leva i rädsla och tvingas dölja sin judiska identitet har blivit verklighet för många judar. Kippa, Davidsstjärnan och andra symboler för judendomen bärs allt mer sällan öppet. Men Kanada är inget undantag. Det gäller judar över hela världen. Även i Sverige ser vi samma utveckling. Jag vet, för jag har vänner som inte längre vågar visa offentligt att de är judar. Rädslan har blivit vardag och det är en hemsk utveckling som vi aldrig får acceptera. Vi måste bekämpa antisemitismen med kraft. Oavsett var, när, hur den tar sig i utryck.
0:38

En judisk man blir attackerad på öppen gata i Montreal inför sina skräckslagna barn och antisemitismen visar åter sitt vidriga ansikte. Att leva i rädsla och tvingas dölja sin judiska identitet har blivit verklighet för många judar. Kippa, Davidsstjärnan och andra symboler för judendomen bärs allt mer sällan öppet. Men Kanada är inget undantag. Det gäller judar över hela världen. Även i Sverige ser vi samma utveckling. Jag vet, för jag har vänner som inte längre vågar visa offentligt att de är judar. Rädslan har blivit vardag och det är en hemsk utveckling som vi aldrig får acceptera. Vi måste bekämpa antisemitismen med kraft. Oavsett var, när, hur den tar sig i utryck.

Gulan Avci

40,039 görüntüleme • 1 yıl önce

Tusentals – kanske tiotusentals enligt forskare på Yale som analyserat satellitbilder – har massakrerats på bara fem dagar i det som flera bedömare säger är ett pågående folkmord i Darfur i Sudan. Ändå är denna världshändelse så gott som osynlig i svenska medier. Det visar på ett systemfel, att man helt enkelt inte tycker att dessa människor är lika mycket värda och att deras historier inte är lika viktiga att berätta. Det här ska vi ändra på. Vi ska göra riktig journalistik på plats – inte bara här utan även i Gaza och på andra ställen världen runt. Vi ska berätta utifrån de drabbades perspektiv, granska krigsbrott och mänskliggöra de som avhumaniserats. För att kunna göra det behöver vi din hjälp med att nå vårt mål i insamlingen – och jag vill passa på att tacka alla som bidragit hittills. Snart halvvägs! ❤️🙏🏼 Länken finns i bio och i stories. Det är fantastiskt att vi tillsammans kan göra skillnad. Med er hjälp kommer vi fortsätta samla in vittnesmål och berätta för er om livet för de överlevande. IOM har rapporterat att över 90 000 lyckades ta sig ut från al-Fasher när staden föll, men till närliggande flyktingläger har det hittills kommit långt färre och mest kvinnor och barn som vittnar om massavrättningar av främst unga män. Tiotusentals är fortfarande försvunna och det är oklart om de är gripna, försöker hitta en väg ut eller ligger i massgravar.
2:01

Tusentals – kanske tiotusentals enligt forskare på Yale som analyserat satellitbilder – har massakrerats på bara fem dagar i det som flera bedömare säger är ett pågående folkmord i Darfur i Sudan. Ändå är denna världshändelse så gott som osynlig i svenska medier. Det visar på ett systemfel, att man helt enkelt inte tycker att dessa människor är lika mycket värda och att deras historier inte är lika viktiga att berätta. Det här ska vi ändra på. Vi ska göra riktig journalistik på plats – inte bara här utan även i Gaza och på andra ställen världen runt. Vi ska berätta utifrån de drabbades perspektiv, granska krigsbrott och mänskliggöra de som avhumaniserats. För att kunna göra det behöver vi din hjälp med att nå vårt mål i insamlingen – och jag vill passa på att tacka alla som bidragit hittills. Snart halvvägs! ❤️🙏🏼 Länken finns i bio och i stories. Det är fantastiskt att vi tillsammans kan göra skillnad. Med er hjälp kommer vi fortsätta samla in vittnesmål och berätta för er om livet för de överlevande. IOM har rapporterat att över 90 000 lyckades ta sig ut från al-Fasher när staden föll, men till närliggande flyktingläger har det hittills kommit långt färre och mest kvinnor och barn som vittnar om massavrättningar av främst unga män. Tiotusentals är fortfarande försvunna och det är oklart om de är gripna, försöker hitta en väg ut eller ligger i massgravar.

Magda Gad – Gad World

34,062 görüntüleme • 9 ay önce

Det har nu gått exakt två år sedan Hamas fasansfulla terrorattack mot Israel den 7 oktober. Mot helt civila israeler – familjer, kvinnor, barn och dansande ungdomar. Det var det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Sedan dess vittnar judar i Sverige om att de känner sig otrygga i sitt eget land. Mitt budskap är: I Sverige finns ingen plats för antisemitism. Judar i Sverige ska med stolthet kunna bära Davidsstjärnan, besöka synagogan och lämna barnen på judiska skolor. Alla svenska judar ska veta att vi står bakom er. Sveriges ska vara ett tryggt land för judar, alltid.
1:37

Det har nu gått exakt två år sedan Hamas fasansfulla terrorattack mot Israel den 7 oktober. Mot helt civila israeler – familjer, kvinnor, barn och dansande ungdomar. Det var det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Sedan dess vittnar judar i Sverige om att de känner sig otrygga i sitt eget land. Mitt budskap är: I Sverige finns ingen plats för antisemitism. Judar i Sverige ska med stolthet kunna bära Davidsstjärnan, besöka synagogan och lämna barnen på judiska skolor. Alla svenska judar ska veta att vi står bakom er. Sveriges ska vara ett tryggt land för judar, alltid.

Ulf Kristersson

133,862 görüntüleme • 10 ay önce

Mäns vidriga våld mot kvinnor måste få ett slut. Varje år utsätts tusentals kvinnor och barn för våld i hemmet. Det är ett av vårt samhälles största misslyckanden. Den moderatledda regeringen arbetar just nu för att: 👉 Våldtäktsmän som begår upprepade grova våldtäkter ska kunna få livstids fängelse. 👉 Psykiskt våld ska kriminaliseras. 👉 Kriminalisera oskuldskontroller och oskuldsoperationer – 1 december. Sedan tidigare har vi skärpt straffen för att bryta mot kontaktförbud och gjort det möjligt att införa kontaktförbud i fler fall och över större områden – till exempel hela kommuner. Vi har också gjort det möjligt att vräka förövare, och lättare för utsatta kvinnor att ta över hyreskontrakt. Det handlar om rättvisa.
0:58

Mäns vidriga våld mot kvinnor måste få ett slut. Varje år utsätts tusentals kvinnor och barn för våld i hemmet. Det är ett av vårt samhälles största misslyckanden. Den moderatledda regeringen arbetar just nu för att: 👉 Våldtäktsmän som begår upprepade grova våldtäkter ska kunna få livstids fängelse. 👉 Psykiskt våld ska kriminaliseras. 👉 Kriminalisera oskuldskontroller och oskuldsoperationer – 1 december. Sedan tidigare har vi skärpt straffen för att bryta mot kontaktförbud och gjort det möjligt att införa kontaktförbud i fler fall och över större områden – till exempel hela kommuner. Vi har också gjort det möjligt att vräka förövare, och lättare för utsatta kvinnor att ta över hyreskontrakt. Det handlar om rättvisa.

Moderaterna

11,711 görüntüleme • 8 ay önce

Hej, Ulf Kristersson, Ulf Kristersson och Maria M Stenergard. Skriver till er för att ni ska få en chans till förvarning. Om ett halvår bör ni nämligen för säkerhets skull räkna med en ny våg av ukrainska flyktingar till Sverige. ryssland kommer antagligen ta ytterligare några orter i Donbass och folk som inte redan flytt därifrån kommer att behöva söka sig ett nytt hem. Men det är ändå inte därifrån den stora massan av flyktingar kommer att komma, utan det är från städer på annat håll i Ukraina. Läget med de återkommande ryska angreppen på Ukrainas energiinfrastruktur är något som vi räknar med kommer att fortsätta. Vi kommer att härda ut och livet kommer trots allt att kunna fortsätta mer eller mindre normalt för de flesta. Under sommarhalvåret. Sedan när hösten och kylan kommer får vi se hur det ser ut med fjärrvärme och el. Fortsätter det som det gjort under våren ser det väldigt mörkt ut. Om ännu fler värmekraftverk och vattenkraftverk slås ut runt om i landet kommer miljoner människor inte ha tillgång till fjärrvärme och kanske rent av el nästa vinter. Det görs nämligen varje vecka även små tillslag mot energiinfrastrukturen som inte direkt syns i media. Visst finns det nu tid att reparera det som går att reparera och att skapa alternativa lösningar i form av t.ex. mindre kraftkällor utspritt. Detta kommer också att göras, men samtidigt vet vi alla att några nätters nya ryska angrepp med kryssningsrobotar och Shaheddrönare kan slå ut motsvarande fjärrvärme- och elproduktion som mödosamt återställts eller tillkommit. Kiev har landets bästa luftvärn och kommer troligen att klara sig, men det finns många andra orter som inte går att samtidigt skydda ordentligt med luftvärn. Det pågår ett intensivt arbete med att försöka få mer luftvärn på plats i Ukraina. I skrivande stund vet ingen om det kommer räcker till att skydda all energiinfrastruktur mot en ny massiv rysk bombningskampanj i höst. Många av dem som väl bestämmer sig för att lämna en en drabbad ort kommer förmodligen inte att bli enbart internflyktingar då nästa vinter kan bli tuff över hela landet. Lämnar de väl sina hem är det logiskt att de lämnar landet helt. Över vintern i alla fall. Nyligen så gav en väninna i södra Ukraina upp och åkte tillbaka till Västeuropa där hon tidigare bott som flykting. Hon stod inte längre ut med de ständiga flyglarmen, elavbrotten och osäkerheten som följer med hela situationen. Fler lär följa i hennes spår, även om alla som bor i Ukraina nu är väldigt luttrade och kan stå ut med väldigt mycket. Tyvärr har Sverige på många sätt i praktisk handling från regerings- och myndighetshåll visat att ukrainska flyktingar inte är speciellt välkomna. Ja, det kan låta provocerande att få höra något sådant, men faktum är att det är så det uppfattas av ukrainare och villkoren som ukrainare som fått är sämre än vad de varit för flyktingar från andra länder. Ja, vi kan här tala om en negativ särbehandling. Missförstå oss inte – vi är väldigt tacksamma över all den militära och finansiella hjälp som Sverige gett till Ukraina. Vi är även tacksamma över de enorma insatser som gjorts från mängder av enskilda individer och organisationer humanitärt och i form av mer konkret hjälp till att försvara landet. Det senare främst på plats i Ukraina förstås och det förra både här och i Sverige. Ty tyvärr är det inte möjligt att i Sverige långsiktigt överleva på de 2201 kr som är den absolut högsta månadssumma en ukrainare i Sverige kan få. Därför har många goda frivilliga krafter gått in och stöttat enskilda ukrainare. Det finns många lokala initiativ, men ett som vi kan lyfta fram som helt enkelt hjälper ukrainare att klara sig från dag till dag är Slava Ukraini Sverige 🌻🇺🇦🇸🇪 , som gör ett hästjobb med att få folk att överleva från dag till dag. När man pratar med ukrainskor som återvänt från t.ex. Tyskland var intrycket de fick där att myndigheterna gör nästan allt de kan för att de ska stanna kvar i landet och jobba. Det är tyskakurs nästan från dag ett och pengar under tiden som går att leva på. Så har det inte varit i Sverige där man från centralt håll inte ville låta ukrainare gå SFI. Att lära sig svenska har fått lösas på olika sätt lokalt. Ibland har det fungerat bra, ibland inte, men inställningen ovanifrån är slående märklig. Det här är dock bara ett exempel på hur inställningen till ukrainare är. Även på lägre nivå som på Migrationsverket har enskilda tjänstemän valt att vara njugga mot just ukrainare: Det är generellt svårt att förklara för ukrainare i Sverige varför de på samma tid som andra som kommit till Sverige som flyktingar har fått både permanent uppehållstillstånd inte har långt kvar till svenskt medborgarskap, medan de är fast i något slags märklig specialstatus som efter krigets slut kan komma att skapa många märkliga och traumatiska situationer för ukrainare som då rotat sig i Sverige. Hur exakt kommer de att hanteras när väl kriget är över? Det nya lagförslaget som nu finns och ska förbättra villkoren för ukrainare gör det på vissa plan, medan det på andra verkar skapa nya märkligheter. Det är förstås jättebra att dagersättningen höjs så att det är möjligt att leva på pengarna. Med detta förslag skulle den maximala månadssumman kunna bli 9548 kr efter att man bott ett år i Sverige. Det är pengar som det ju faktiskt kanske går att leva på, så det är ju bra, även om i praktiken många skulle få lägre summor än så och de som varit kortare än 12 månader fortsatt får endast max 71 kr om dagen. De som eventuellt kommer i höst lär alltså fortsatt behöva ekonomisk hjälp från frivilliga krafter. Sedan handlar det här ju än så länge just bara om ett förslag. Det ska först upp till omröstning i riksdagen och bli lag. Det finns hursomhelst annat som inte verkar lösas av förslaget. För tittar vi på vad det innebär ur andra aspekter så är det slående hur ukrainare ska särbehandlas från andra invånare i Sverige: - Ukrainska flyktingar ska även efter att de folkbokförts inte ha möjlighet att få varken barnbidrag eller bostadsbidrag. - Ukrainare över 66 år som tagit sin tillflykt till Sverige får inte likt andra invandrare som inte jobbat i Sverige någon som helst rätt till Äldreförsörjningsstöd - Ukrainska ungdomar som studerar på gymnasiet eller universitet får ingen rätt till studiemedel från CSN. Åtminstone inte om de är mellan 18 och 20 år. Ukrainare som har bland de högsta formella utbildningsgraderna i Världen ska i Sverige alltså inte få rimliga förutsättningar att fortsätta den traditionen och studera. Förmodligen hade det enbart varit bra för Sverige att få in barn till ukrainska högskoleutbildade i svensk högre utbildning som ökar chansen för att de stannar och jobbar i Sverige. Sen finns det en del i lagförslaget som verkligen får karaktären av att sparka på en som ligger: Föreställ er följande scenario: En ukrainsk familj har splittrats pga kriget. Kvinnan hamnade i Sverige som flykting tillsammans med barnen, medan mannen ryckte in för att försvara landet. Föreställ er då att han blir svårt sårad och på ett sådant sätt att vanlig rehabilitering inte räcker. Han blir helt enkelt handikappad för livet. Han kan därmed inte åka tillbaka till fronten en vända till även om han skulle vilja och bestämmer sig då för att återförenas med sin familj i Sverige. Hans fru har hankat sig fram så gott hon kunnat, även om hon till skillnad från andra mödrar i Sverige inte får något barnbidrag över huvud taget. I Sverige får pappan, denne krigsveteran dock ingen som helst rätt till det stöd som andra funktionshindrade har. Oavsett om de ursprungligen är från Somalia, Syrien eller Skellefteå. De ukrainska flyktingarna ska nämligen inte omfattas av lag 1993:387 om stöd och service till funktionshindrade som handlar om det offentligas skyldighet att hjälpa personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.” Nej, krigsskador beror inte på ett normalt åldrande. Därmed skulle denne soldat som verkligen gett allt för sitt lands och Europas frihet inte få någon hjälp som funktionshindrad i Sverige. Är det inte om något att spotta en hjälte i ansiktet? Förtjänar inte sådana som han samma stöd och hjälp som funktionsnedsatta från andra länder som kommit till Sverige? Är det så ni vill möta en ukrainsk veteran? Det är förstås när torra utredningstexter och vackert formulerade lagtexter möter verkligheten som de visar sitt sanna jag. Vi kommer att få se många fall som lagstiftarna kommer att få skämmas över. Å ena sidan står de synbart stolt i TV med ukrainska flaggor på kavajslaget, å andra sidan behandlar de på vissa plan ukrainare som sökt skydd i Sverige som en lägre stående kast. Jag som skriver här har personligen tre ukrainska väninnor som samtliga talar flytande svenska sedan innan kriget, men som hamnade i eller valde att fly till tre andra europeiska länder än Sverige när deras tillvaro i Ukraina rasade samman. Här kan man ur ett svenskt perspektiv tala om humankapitalförstöring. Hade inte tre välutbildade unga svensktalande kvinnor kunnat tillföra Sverige mycket? Spontant så skulle man ju kunna tro det, men det är inte så de uppfattat signalerna från Sverige och det är därför de inte bor där nu. Om vi tittar på gruppen vuxna ukrainska flyktingar som helhet inom EU så har uppemot 70 % någon typ av högskoleutbildning. Det är alltså på många vis hälften av det bästa Ukraina har som har lämnat landet. Den andra hälften – männen är kvar i landet och försvarar dess självständighet. Bland ukrainska flyktingar i åldern 18 – 59 år så är nära 80 % kvinnor. De övriga 20 % är ofta män som t.ex. har 3 barn eller rent av är ensamstående pappor och därmed hade rätt att lämna landet som familjeförsörjare. Sverige är ett av ytterst få OECD-länder som har fler män än kvinnor i befolkningen. Det är ett resultat av tidigare invandringspolitik där invandrargrupper med ibland över 90 % män fått asyl eller invandrat på andra vis. Länder som kulturellt och värderingsmässigt ofta ligger långt ifrån Sverige. Medianflyktingen från Ukraina är en högskoleutbildad kvinna som är 35 – 40 år och är ensamstående mor till ett eller två barn. Man skulle ju kunna tro att det här är människor som därmed skulle vara mer än välkomna i landet, men utifrån den politik som förts av de två senaste regeringarna är det knappast det intrycket man får. Vi är ett antal personer som har vårt hjärta både i Sverige och Ukraina. Efter de två senaste regeringarnas politik när det gäller hur man behandlar ukrainare som flytt till Sverige så har det blivit uppenbart att vi inte är speciellt välkomna i Sverige. Vanliga svenskar ser oss säkert gärna där i den fantastiska högan nord, men den politiska ”eliten” föredrar andra invandrargrupper. Varför kommer vi förmodligen aldrig att få ett ärligt och bra svar på, men vi har fattat vinken. Det är inte ukrainare som ägnar sig åt gängkriminalitet, skjutningar och har en kultur som är väsensskild från den svenska majoritetskulturen och kräver att det omgivande samhället anpassar sig efter denna. Ändå ska ukrainare helst inte ens komma till Sverige. Ja, eller helst åka tillbaka så fort som möjligt. Om det inte är så, snälla lyssna ordentligt på de ukrainsk-svenska organisationer som är väl insatta i den verkliga situationen som Nordic Ukraine Forum Forum och Ukrainska Alliansen i Sverige och gör om förslaget utifrån deras återkoppling. Men höj dagersättningen till ukrainska flyktingar redan nu utifrån förslaget och korta tiden som de först ska hanka sig fram på de nuvarande 71 kronorna om dagen, för de flyktingar som kan komma att komma om ett halvår på flykt undan en vinter utan el och fjärrvärme lär inte ha mycket till ekonomisk buffert alls med sig. Dels är de oftast inte del av den medelklass som var mer lättrörlig och resvan och som därmed utgjorde stor del av flyktingvågen våren 2022 och har därmed i grunden sämre förutsättningar ekonomiskt. Dels så har inflation och allmänt tuffa tider under kriget det dessutom gjort det svårare att bygga upp ekonomiska reserver. Gillar inte att blanda oss i svensk inrikespolitik, som vi ändå har mindre och mindre att göra med då vi inte lär ha någon framtid i landet, men ibland är det svårt att hålla tyst. Det är dock inte för sent att ändra på det här lagförslaget. Det är fullt möjligt och det skulle hjälpa väldigt många helt vanliga ukrainare. Om man vill. Och politik är att vilja. Vi hoppas att det inte blir en ny våg av människor som tvingas lämna Ukraina i höst och vinter, men risken finns där. Folk här minns väl hur det var vid slutet av 2022, när landet periodvis slocknade. Marginalerna i energisystemet är nästan borta nu och tål inte mycket mer, så det är inte självklart att den hjälp som fås med att staga upp det igen och det luftvärn som tillkommer kommer att räcka. Nu har ni fått en förvarning i alla fall.
0:44

Hej, Ulf Kristersson, Ulf Kristersson och Maria M Stenergard. Skriver till er för att ni ska få en chans till förvarning. Om ett halvår bör ni nämligen för säkerhets skull räkna med en ny våg av ukrainska flyktingar till Sverige. ryssland kommer antagligen ta ytterligare några orter i Donbass och folk som inte redan flytt därifrån kommer att behöva söka sig ett nytt hem. Men det är ändå inte därifrån den stora massan av flyktingar kommer att komma, utan det är från städer på annat håll i Ukraina. Läget med de återkommande ryska angreppen på Ukrainas energiinfrastruktur är något som vi räknar med kommer att fortsätta. Vi kommer att härda ut och livet kommer trots allt att kunna fortsätta mer eller mindre normalt för de flesta. Under sommarhalvåret. Sedan när hösten och kylan kommer får vi se hur det ser ut med fjärrvärme och el. Fortsätter det som det gjort under våren ser det väldigt mörkt ut. Om ännu fler värmekraftverk och vattenkraftverk slås ut runt om i landet kommer miljoner människor inte ha tillgång till fjärrvärme och kanske rent av el nästa vinter. Det görs nämligen varje vecka även små tillslag mot energiinfrastrukturen som inte direkt syns i media. Visst finns det nu tid att reparera det som går att reparera och att skapa alternativa lösningar i form av t.ex. mindre kraftkällor utspritt. Detta kommer också att göras, men samtidigt vet vi alla att några nätters nya ryska angrepp med kryssningsrobotar och Shaheddrönare kan slå ut motsvarande fjärrvärme- och elproduktion som mödosamt återställts eller tillkommit. Kiev har landets bästa luftvärn och kommer troligen att klara sig, men det finns många andra orter som inte går att samtidigt skydda ordentligt med luftvärn. Det pågår ett intensivt arbete med att försöka få mer luftvärn på plats i Ukraina. I skrivande stund vet ingen om det kommer räcker till att skydda all energiinfrastruktur mot en ny massiv rysk bombningskampanj i höst. Många av dem som väl bestämmer sig för att lämna en en drabbad ort kommer förmodligen inte att bli enbart internflyktingar då nästa vinter kan bli tuff över hela landet. Lämnar de väl sina hem är det logiskt att de lämnar landet helt. Över vintern i alla fall. Nyligen så gav en väninna i södra Ukraina upp och åkte tillbaka till Västeuropa där hon tidigare bott som flykting. Hon stod inte längre ut med de ständiga flyglarmen, elavbrotten och osäkerheten som följer med hela situationen. Fler lär följa i hennes spår, även om alla som bor i Ukraina nu är väldigt luttrade och kan stå ut med väldigt mycket. Tyvärr har Sverige på många sätt i praktisk handling från regerings- och myndighetshåll visat att ukrainska flyktingar inte är speciellt välkomna. Ja, det kan låta provocerande att få höra något sådant, men faktum är att det är så det uppfattas av ukrainare och villkoren som ukrainare som fått är sämre än vad de varit för flyktingar från andra länder. Ja, vi kan här tala om en negativ särbehandling. Missförstå oss inte – vi är väldigt tacksamma över all den militära och finansiella hjälp som Sverige gett till Ukraina. Vi är även tacksamma över de enorma insatser som gjorts från mängder av enskilda individer och organisationer humanitärt och i form av mer konkret hjälp till att försvara landet. Det senare främst på plats i Ukraina förstås och det förra både här och i Sverige. Ty tyvärr är det inte möjligt att i Sverige långsiktigt överleva på de 2201 kr som är den absolut högsta månadssumma en ukrainare i Sverige kan få. Därför har många goda frivilliga krafter gått in och stöttat enskilda ukrainare. Det finns många lokala initiativ, men ett som vi kan lyfta fram som helt enkelt hjälper ukrainare att klara sig från dag till dag är Slava Ukraini Sverige 🌻🇺🇦🇸🇪 , som gör ett hästjobb med att få folk att överleva från dag till dag. När man pratar med ukrainskor som återvänt från t.ex. Tyskland var intrycket de fick där att myndigheterna gör nästan allt de kan för att de ska stanna kvar i landet och jobba. Det är tyskakurs nästan från dag ett och pengar under tiden som går att leva på. Så har det inte varit i Sverige där man från centralt håll inte ville låta ukrainare gå SFI. Att lära sig svenska har fått lösas på olika sätt lokalt. Ibland har det fungerat bra, ibland inte, men inställningen ovanifrån är slående märklig. Det här är dock bara ett exempel på hur inställningen till ukrainare är. Även på lägre nivå som på Migrationsverket har enskilda tjänstemän valt att vara njugga mot just ukrainare: Det är generellt svårt att förklara för ukrainare i Sverige varför de på samma tid som andra som kommit till Sverige som flyktingar har fått både permanent uppehållstillstånd inte har långt kvar till svenskt medborgarskap, medan de är fast i något slags märklig specialstatus som efter krigets slut kan komma att skapa många märkliga och traumatiska situationer för ukrainare som då rotat sig i Sverige. Hur exakt kommer de att hanteras när väl kriget är över? Det nya lagförslaget som nu finns och ska förbättra villkoren för ukrainare gör det på vissa plan, medan det på andra verkar skapa nya märkligheter. Det är förstås jättebra att dagersättningen höjs så att det är möjligt att leva på pengarna. Med detta förslag skulle den maximala månadssumman kunna bli 9548 kr efter att man bott ett år i Sverige. Det är pengar som det ju faktiskt kanske går att leva på, så det är ju bra, även om i praktiken många skulle få lägre summor än så och de som varit kortare än 12 månader fortsatt får endast max 71 kr om dagen. De som eventuellt kommer i höst lär alltså fortsatt behöva ekonomisk hjälp från frivilliga krafter. Sedan handlar det här ju än så länge just bara om ett förslag. Det ska först upp till omröstning i riksdagen och bli lag. Det finns hursomhelst annat som inte verkar lösas av förslaget. För tittar vi på vad det innebär ur andra aspekter så är det slående hur ukrainare ska särbehandlas från andra invånare i Sverige: - Ukrainska flyktingar ska även efter att de folkbokförts inte ha möjlighet att få varken barnbidrag eller bostadsbidrag. - Ukrainare över 66 år som tagit sin tillflykt till Sverige får inte likt andra invandrare som inte jobbat i Sverige någon som helst rätt till Äldreförsörjningsstöd - Ukrainska ungdomar som studerar på gymnasiet eller universitet får ingen rätt till studiemedel från CSN. Åtminstone inte om de är mellan 18 och 20 år. Ukrainare som har bland de högsta formella utbildningsgraderna i Världen ska i Sverige alltså inte få rimliga förutsättningar att fortsätta den traditionen och studera. Förmodligen hade det enbart varit bra för Sverige att få in barn till ukrainska högskoleutbildade i svensk högre utbildning som ökar chansen för att de stannar och jobbar i Sverige. Sen finns det en del i lagförslaget som verkligen får karaktären av att sparka på en som ligger: Föreställ er följande scenario: En ukrainsk familj har splittrats pga kriget. Kvinnan hamnade i Sverige som flykting tillsammans med barnen, medan mannen ryckte in för att försvara landet. Föreställ er då att han blir svårt sårad och på ett sådant sätt att vanlig rehabilitering inte räcker. Han blir helt enkelt handikappad för livet. Han kan därmed inte åka tillbaka till fronten en vända till även om han skulle vilja och bestämmer sig då för att återförenas med sin familj i Sverige. Hans fru har hankat sig fram så gott hon kunnat, även om hon till skillnad från andra mödrar i Sverige inte får något barnbidrag över huvud taget. I Sverige får pappan, denne krigsveteran dock ingen som helst rätt till det stöd som andra funktionshindrade har. Oavsett om de ursprungligen är från Somalia, Syrien eller Skellefteå. De ukrainska flyktingarna ska nämligen inte omfattas av lag 1993:387 om stöd och service till funktionshindrade som handlar om det offentligas skyldighet att hjälpa personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.” Nej, krigsskador beror inte på ett normalt åldrande. Därmed skulle denne soldat som verkligen gett allt för sitt lands och Europas frihet inte få någon hjälp som funktionshindrad i Sverige. Är det inte om något att spotta en hjälte i ansiktet? Förtjänar inte sådana som han samma stöd och hjälp som funktionsnedsatta från andra länder som kommit till Sverige? Är det så ni vill möta en ukrainsk veteran? Det är förstås när torra utredningstexter och vackert formulerade lagtexter möter verkligheten som de visar sitt sanna jag. Vi kommer att få se många fall som lagstiftarna kommer att få skämmas över. Å ena sidan står de synbart stolt i TV med ukrainska flaggor på kavajslaget, å andra sidan behandlar de på vissa plan ukrainare som sökt skydd i Sverige som en lägre stående kast. Jag som skriver här har personligen tre ukrainska väninnor som samtliga talar flytande svenska sedan innan kriget, men som hamnade i eller valde att fly till tre andra europeiska länder än Sverige när deras tillvaro i Ukraina rasade samman. Här kan man ur ett svenskt perspektiv tala om humankapitalförstöring. Hade inte tre välutbildade unga svensktalande kvinnor kunnat tillföra Sverige mycket? Spontant så skulle man ju kunna tro det, men det är inte så de uppfattat signalerna från Sverige och det är därför de inte bor där nu. Om vi tittar på gruppen vuxna ukrainska flyktingar som helhet inom EU så har uppemot 70 % någon typ av högskoleutbildning. Det är alltså på många vis hälften av det bästa Ukraina har som har lämnat landet. Den andra hälften – männen är kvar i landet och försvarar dess självständighet. Bland ukrainska flyktingar i åldern 18 – 59 år så är nära 80 % kvinnor. De övriga 20 % är ofta män som t.ex. har 3 barn eller rent av är ensamstående pappor och därmed hade rätt att lämna landet som familjeförsörjare. Sverige är ett av ytterst få OECD-länder som har fler män än kvinnor i befolkningen. Det är ett resultat av tidigare invandringspolitik där invandrargrupper med ibland över 90 % män fått asyl eller invandrat på andra vis. Länder som kulturellt och värderingsmässigt ofta ligger långt ifrån Sverige. Medianflyktingen från Ukraina är en högskoleutbildad kvinna som är 35 – 40 år och är ensamstående mor till ett eller två barn. Man skulle ju kunna tro att det här är människor som därmed skulle vara mer än välkomna i landet, men utifrån den politik som förts av de två senaste regeringarna är det knappast det intrycket man får. Vi är ett antal personer som har vårt hjärta både i Sverige och Ukraina. Efter de två senaste regeringarnas politik när det gäller hur man behandlar ukrainare som flytt till Sverige så har det blivit uppenbart att vi inte är speciellt välkomna i Sverige. Vanliga svenskar ser oss säkert gärna där i den fantastiska högan nord, men den politiska ”eliten” föredrar andra invandrargrupper. Varför kommer vi förmodligen aldrig att få ett ärligt och bra svar på, men vi har fattat vinken. Det är inte ukrainare som ägnar sig åt gängkriminalitet, skjutningar och har en kultur som är väsensskild från den svenska majoritetskulturen och kräver att det omgivande samhället anpassar sig efter denna. Ändå ska ukrainare helst inte ens komma till Sverige. Ja, eller helst åka tillbaka så fort som möjligt. Om det inte är så, snälla lyssna ordentligt på de ukrainsk-svenska organisationer som är väl insatta i den verkliga situationen som Nordic Ukraine Forum Forum och Ukrainska Alliansen i Sverige och gör om förslaget utifrån deras återkoppling. Men höj dagersättningen till ukrainska flyktingar redan nu utifrån förslaget och korta tiden som de först ska hanka sig fram på de nuvarande 71 kronorna om dagen, för de flyktingar som kan komma att komma om ett halvår på flykt undan en vinter utan el och fjärrvärme lär inte ha mycket till ekonomisk buffert alls med sig. Dels är de oftast inte del av den medelklass som var mer lättrörlig och resvan och som därmed utgjorde stor del av flyktingvågen våren 2022 och har därmed i grunden sämre förutsättningar ekonomiskt. Dels så har inflation och allmänt tuffa tider under kriget det dessutom gjort det svårare att bygga upp ekonomiska reserver. Gillar inte att blanda oss i svensk inrikespolitik, som vi ändå har mindre och mindre att göra med då vi inte lär ha någon framtid i landet, men ibland är det svårt att hålla tyst. Det är dock inte för sent att ändra på det här lagförslaget. Det är fullt möjligt och det skulle hjälpa väldigt många helt vanliga ukrainare. Om man vill. Och politik är att vilja. Vi hoppas att det inte blir en ny våg av människor som tvingas lämna Ukraina i höst och vinter, men risken finns där. Folk här minns väl hur det var vid slutet av 2022, när landet periodvis slocknade. Marginalerna i energisystemet är nästan borta nu och tål inte mycket mer, så det är inte självklart att den hjälp som fås med att staga upp det igen och det luftvärn som tillkommer kommer att räcka. Nu har ni fått en förvarning i alla fall.

Fria Ukraina

47,629 görüntüleme • 2 yıl önce

Alltfler är oroliga inför sin ålderdom. Rädda för att inte bli förstådda, inte känna sig trygga eller att inte få hjälp eller boende när man behöver. Rädda att utsättas för övergrepp och bedrägerier. Så ska det inte vara. I Sverige ska man kunna se fram emot som ålderdom. Vi har redan infört språkkrav och rätt att begära utdrag ur belastningsregister vid anställning men mycket mer behöver göras. Vi föreslår bl.a.; ✅ haverikommission för att kartlägga omfattningen av vanvård och övergrepp ✅ obligatoriska och löpande bakgrundskontroller på personal ✅ högre krav på kvalifikationer på chefer och vårdbiträden ✅ rätten att välja kön på den som utför intimhygien ✅ möjlighet till frivillig kameraövervakning i hemmet då hemtjänsten är på besök Vad tycker du? #jessicastegrud #sd2026 #sd2026 #tryggålderdom
2:59

Alltfler är oroliga inför sin ålderdom. Rädda för att inte bli förstådda, inte känna sig trygga eller att inte få hjälp eller boende när man behöver. Rädda att utsättas för övergrepp och bedrägerier. Så ska det inte vara. I Sverige ska man kunna se fram emot som ålderdom. Vi har redan infört språkkrav och rätt att begära utdrag ur belastningsregister vid anställning men mycket mer behöver göras. Vi föreslår bl.a.; ✅ haverikommission för att kartlägga omfattningen av vanvård och övergrepp ✅ obligatoriska och löpande bakgrundskontroller på personal ✅ högre krav på kvalifikationer på chefer och vårdbiträden ✅ rätten att välja kön på den som utför intimhygien ✅ möjlighet till frivillig kameraövervakning i hemmet då hemtjänsten är på besök Vad tycker du? #jessicastegrud #sd2026 #sd2026 #tryggålderdom

Jessica Stegrud

13,917 görüntüleme • 22 gün önce

Hade äran att tala på Norra Bantorget för frihetstörstande svensk-iranier denna lördag. ”Kära vänner, Mod är inget naturtillstånd. Det är inget man vaknar upp med en fridfull morgon. Mod är inte frånvaro av rädsla - tvärtom. Först kommer rädslan, som värker fram modet, som blir till en osynlig rustning som ger kraft åt den som bestämt sig för att stå kvar och kämpa. Modet är inte medfött, det är erövrat av den som väljer att omvandla den paralyserande rädslan till handlingskraft. Alla ni som samlats här idag - som bär exilens tunga mantel över era axlar, som lämnat människorna, gatorna, dofterna och färgerna ni älskat, som flytt från förtryckets obarmhärtiga, långsamma kvävning, som korsat landsgränser och oceaner för möjligheten att frigöra era barn från tyranniets klor - ni vet att friheten kostar. Och att den alltid är värd sitt pris. När ondskan marscherar finns inga gråzoner. Inga förbehåll, inga ursäkter, inga ”men” - bara ett enkelt moraliskt val mellan godhet och ondska, mellan civilisation och barbari, mellan de som hyllar livet och de som inte fruktar döden. Faktum är att det aldrig varit enklare än nu att välja sida, att hörsamma det iranska folkets rop på hjälp mot den islamistiska dödskulten i Teheran som i snart ett halvt sekel metodiskt kuvat det stolta, iranska folket. Som fängslar, mördar och torterar kvinnor, dissidenter, oppositionella och homosexuella. Som finansierar proxyarméer i Mellanöstern, som utgör ett existentiellt hot mot världens enda judiska stat och regionens enda demokrati. Som finansierar krig och terror runt om i världen, också i vårt land. Som förföljer exiliranier i diasporan, och som nu rustade för anskaffning av kärnvapen och utökad produktion av långdistansmissiler. I denna stund står därför striden mellan det iranska folket, som drömmer om fred och frihet, och den islamistiska regim som inte skyr några medel i försöken att behålla dominansen över folket, regionen och ondskans axelmakter. För mig, liksom för er som samlats här idag, är det enkelt att ta ställning för folket - det kontrollerade, det tystade, det osynliggjorda - i denna kamp mot islamismens absolutism. För vi vet att om inte regimen faller nu så kommer kvinnor att fortsätta våldtas och misshandlas för att de visar håret, regimkritiker att fängslas och avrättas, och ni tvingas fortsätta att leva med sorgen och avståndet, med ovissheten om era släktingars och vänners vardagliga umbäranden. Under massakern i januari, när regimen brutalt mördade uppemot 40.000 människor inom loppet av två dygn, spreds ett klipp föreställandes en äldre, obeslöjad kvinna som skjutits i munnen av regimens hantlangare. Medan blodet strömmade från hennes mun ropade hon med styrka i blicken: ”Jag är inte rädd; Jag har varit död i 47 år”. Det är vad ett liv i ofrihet gör med en människa. Och det är vad kampen för frihet kräver: att rädslan inte längre får styra, kuva och förgöra. Idag hörs röster från många håll som manar till försiktighet, som propagerar för återgång till status quo. Men vilka är vi att, från parnassen, kräva att det iranska folket ska betala det yttersta priset för att vi ska slippa drabbas ekonomiskt av mullornas ondska och irrationalitet? Vänner, Det iranska folket har redan gjort sitt val. Det har rest sig, gång på gång, trots att det gör det med livet som insats. Frågan är inte längre vad det är berett att offra – utan vad vi är beredda att göra för att bistå dem i detta historiska skeende, med potential att bli lika historiskt som Berlinmurens fall blev i Europa. För mig är solidaritet inte en känsla. Det är en handling. Så låt oss inte nöja oss med att vittna. Låt oss inte stanna vid att beklaga. Låt oss vara tydliga i vårt stöd, orubbliga i våra principer och modiga nog att stå kvar även när det kostar. För i slutändan är det inte rädslan som definierar oss. Det är vad vi gör - trots den. NER MED MULLORNA!”
7:06

Hade äran att tala på Norra Bantorget för frihetstörstande svensk-iranier denna lördag. ”Kära vänner, Mod är inget naturtillstånd. Det är inget man vaknar upp med en fridfull morgon. Mod är inte frånvaro av rädsla - tvärtom. Först kommer rädslan, som värker fram modet, som blir till en osynlig rustning som ger kraft åt den som bestämt sig för att stå kvar och kämpa. Modet är inte medfött, det är erövrat av den som väljer att omvandla den paralyserande rädslan till handlingskraft. Alla ni som samlats här idag - som bär exilens tunga mantel över era axlar, som lämnat människorna, gatorna, dofterna och färgerna ni älskat, som flytt från förtryckets obarmhärtiga, långsamma kvävning, som korsat landsgränser och oceaner för möjligheten att frigöra era barn från tyranniets klor - ni vet att friheten kostar. Och att den alltid är värd sitt pris. När ondskan marscherar finns inga gråzoner. Inga förbehåll, inga ursäkter, inga ”men” - bara ett enkelt moraliskt val mellan godhet och ondska, mellan civilisation och barbari, mellan de som hyllar livet och de som inte fruktar döden. Faktum är att det aldrig varit enklare än nu att välja sida, att hörsamma det iranska folkets rop på hjälp mot den islamistiska dödskulten i Teheran som i snart ett halvt sekel metodiskt kuvat det stolta, iranska folket. Som fängslar, mördar och torterar kvinnor, dissidenter, oppositionella och homosexuella. Som finansierar proxyarméer i Mellanöstern, som utgör ett existentiellt hot mot världens enda judiska stat och regionens enda demokrati. Som finansierar krig och terror runt om i världen, också i vårt land. Som förföljer exiliranier i diasporan, och som nu rustade för anskaffning av kärnvapen och utökad produktion av långdistansmissiler. I denna stund står därför striden mellan det iranska folket, som drömmer om fred och frihet, och den islamistiska regim som inte skyr några medel i försöken att behålla dominansen över folket, regionen och ondskans axelmakter. För mig, liksom för er som samlats här idag, är det enkelt att ta ställning för folket - det kontrollerade, det tystade, det osynliggjorda - i denna kamp mot islamismens absolutism. För vi vet att om inte regimen faller nu så kommer kvinnor att fortsätta våldtas och misshandlas för att de visar håret, regimkritiker att fängslas och avrättas, och ni tvingas fortsätta att leva med sorgen och avståndet, med ovissheten om era släktingars och vänners vardagliga umbäranden. Under massakern i januari, när regimen brutalt mördade uppemot 40.000 människor inom loppet av två dygn, spreds ett klipp föreställandes en äldre, obeslöjad kvinna som skjutits i munnen av regimens hantlangare. Medan blodet strömmade från hennes mun ropade hon med styrka i blicken: ”Jag är inte rädd; Jag har varit död i 47 år”. Det är vad ett liv i ofrihet gör med en människa. Och det är vad kampen för frihet kräver: att rädslan inte längre får styra, kuva och förgöra. Idag hörs röster från många håll som manar till försiktighet, som propagerar för återgång till status quo. Men vilka är vi att, från parnassen, kräva att det iranska folket ska betala det yttersta priset för att vi ska slippa drabbas ekonomiskt av mullornas ondska och irrationalitet? Vänner, Det iranska folket har redan gjort sitt val. Det har rest sig, gång på gång, trots att det gör det med livet som insats. Frågan är inte längre vad det är berett att offra – utan vad vi är beredda att göra för att bistå dem i detta historiska skeende, med potential att bli lika historiskt som Berlinmurens fall blev i Europa. För mig är solidaritet inte en känsla. Det är en handling. Så låt oss inte nöja oss med att vittna. Låt oss inte stanna vid att beklaga. Låt oss vara tydliga i vårt stöd, orubbliga i våra principer och modiga nog att stå kvar även när det kostar. För i slutändan är det inte rädslan som definierar oss. Det är vad vi gör - trots den. NER MED MULLORNA!”

Alice Teodorescu Måwe

16,406 görüntüleme • 4 ay önce

Judehatet sprider sig i en takt och omfattning som inte upplevts sedan före Förintelsen - i Sverige, i Europa och över hela Västvärlden. Det säger mycket om Europa när judar 80 år efter Förintelsen lämnar sina hem på grund av rädsla och otrygghet. När de upplever att tryggheten och friheten är större i Israel än i Stockholm, Paris, London eller Berlin. Det som börjar med hat, hot, bojkott och regelrätta attacker mot judar slutar inte där - eller enbart med dem. Intoleransen, avskyn mot västerländska värderingar och ideal, liksom försöken att med demokratiska medel kortsluta dialog och debatt, utgör ett hot mot demokratin som sådan. Det är allas vårt ansvar - som beslutsfattare och lagstiftare, men framför allt som medmänniskor - att göra allt i vår makt för att vända utvecklingen. För att påminna om vikten av handling har jag tagit fram en pin som jag kommer att bära. Den består av en Davidsstjärna och uppmaningen ”Var en Mensch". Ordet "mensch" härstammar från jiddisch och betyder bokstavligen "människa". Men i judisk kultur har ordet fått en mycket djupare, moralisk och etisk betydelse. En ”mensch” är en människa som utmärks av sin hederlighet, anständighet, pålitlighet, integritet och ädlq karaktär. Det är en moralisk människa som väljer det rätta även när ingen ser; som gör rätt för att det är rätt, helt enkelt. Jag hoppas att även Du ska vilja bära en pin med detta budskap, för att visa solidaritet med våra judiska medmänniskor och samtidigt uppmuntra till civilkurage och godhet i samhället.
0:55

Judehatet sprider sig i en takt och omfattning som inte upplevts sedan före Förintelsen - i Sverige, i Europa och över hela Västvärlden. Det säger mycket om Europa när judar 80 år efter Förintelsen lämnar sina hem på grund av rädsla och otrygghet. När de upplever att tryggheten och friheten är större i Israel än i Stockholm, Paris, London eller Berlin. Det som börjar med hat, hot, bojkott och regelrätta attacker mot judar slutar inte där - eller enbart med dem. Intoleransen, avskyn mot västerländska värderingar och ideal, liksom försöken att med demokratiska medel kortsluta dialog och debatt, utgör ett hot mot demokratin som sådan. Det är allas vårt ansvar - som beslutsfattare och lagstiftare, men framför allt som medmänniskor - att göra allt i vår makt för att vända utvecklingen. För att påminna om vikten av handling har jag tagit fram en pin som jag kommer att bära. Den består av en Davidsstjärna och uppmaningen ”Var en Mensch". Ordet "mensch" härstammar från jiddisch och betyder bokstavligen "människa". Men i judisk kultur har ordet fått en mycket djupare, moralisk och etisk betydelse. En ”mensch” är en människa som utmärks av sin hederlighet, anständighet, pålitlighet, integritet och ädlq karaktär. Det är en moralisk människa som väljer det rätta även när ingen ser; som gör rätt för att det är rätt, helt enkelt. Jag hoppas att även Du ska vilja bära en pin med detta budskap, för att visa solidaritet med våra judiska medmänniskor och samtidigt uppmuntra till civilkurage och godhet i samhället.

Alice Teodorescu Måwe

45,114 görüntüleme • 9 ay önce

Det blir alltmer uppenbart att Ulf Kristersson inte hade någon som helst gräns för vad han var villig att göra för att bli statsminister. Här har vi en man som, trots att han stod framför svenska folket otaliga gånger och lovade att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna, nu har sålt sin själ och sitt partis integritet till nazisterna i SD. Och varför? För att uppnå den enda sak han tydligen bryr sig om: makten. Han är som en desperat figur som inte bara sviker sina löften, utan även sin egen självrespekt, bara för att få stå längst fram och kalla sig statsminister. Men på vilka villkor? På villkoren att han har sålt ut svenska folkets förtroende till ett parti vars rötter stinker av nazism och hat. Tack, Ulf, för att du visade oss exakt vad du är villig att offra – allt och alla – för att få stå högst upp, om så bara för en kort stund. Det är en sorglig dag för Sverige, och det är ditt namn som kommer att minnas som symbolen för detta svek. #svpol
0:55

Det blir alltmer uppenbart att Ulf Kristersson inte hade någon som helst gräns för vad han var villig att göra för att bli statsminister. Här har vi en man som, trots att han stod framför svenska folket otaliga gånger och lovade att aldrig samarbeta med Sverigedemokraterna, nu har sålt sin själ och sitt partis integritet till nazisterna i SD. Och varför? För att uppnå den enda sak han tydligen bryr sig om: makten. Han är som en desperat figur som inte bara sviker sina löften, utan även sin egen självrespekt, bara för att få stå längst fram och kalla sig statsminister. Men på vilka villkor? På villkoren att han har sålt ut svenska folkets förtroende till ett parti vars rötter stinker av nazism och hat. Tack, Ulf, för att du visade oss exakt vad du är villig att offra – allt och alla – för att få stå högst upp, om så bara för en kort stund. Det är en sorglig dag för Sverige, och det är ditt namn som kommer att minnas som symbolen för detta svek. #svpol

Lolah

21,918 görüntüleme • 1 yıl önce