Загрузка видео...

Не удалось загрузить видео

На главную

Macron spelar båda sidor medan världen brinner. Frankrike skickar hangarfartyg till Medelhavet men vägrar stå rakryggad bredvid Trump när det väl gäller. Macron pratar om ”internationell rätt” i ena sekunden och kallar dem ”folkets bödlar” i nästa. Hyckleriet i EU är totalt. Man kan inte sitta vid sidlinjen och...

11,811 просмотров • 5 месяцев назад •via X (Twitter)

Комментарии: 0

Нет доступных комментариев

Здесь появятся комментарии из оригинального поста

Похожие видео

Att stå där och höra mitt namn från scen, att bli tackad av människor som lever med något jag bara kan ana, det gör något med en. Det var inte bara ett tack. Det var äkta. Och det gick rakt in. Jag tänker på allt de har lämnat bakom sig. Hem, familj, ett helt liv, allt de förlorat. Och ändå står de där, med en styrka och värdighet som är svår att ta på. Inga krav. Ingen bitterhet. Bara en vilja att fortsätta kämpa för det som återstår, friheten. Men det stannar inte där. Samtidigt som vi stod där, i tryggheten, tänkte jag på vad som händer samtidigt. Människor i Iran fortsätter att förlora allt. Regimen slaktar sitt eget folk. Den fängslar, torterar och förgör dem som vågar säga ifrån. Fler familjer slås sönder. Fler liv går förlorade. Det är inte historia. Det pågår nu. Och det är där någonstans det brister för mig. Att få ett tack mitt i allt det känns nästan fel. Inte för att det inte betyder något, utan för att det kommer från människor som fortfarande lever i det. Som fortfarande betalar priset, varje dag. Det gör något med mig som är svårt att sätta ord på. Jag stod där och försökte hålla ihop det. Men sanningen är att det inte riktigt gick. Det här är inget man bara tar emot och går vidare från. Ni är lejon. Ni är kungar. Det finns inget vackrare än er styrka. Ni kämpar inte bara för ert land. Ni försvarar något större än så. Något som angår oss alla. Därför får ni inte sluta. Ni måste fortsätta. Ni fanns redan i mitt hjärta. Nu känns det på ett helt annat sätt. <3 #javidshah #KingRezaPahlavi‌

salle

44,542 просмотров • 4 месяцев назад

Det här är viktigt. Lyssna noga på vad Henrik Jönsson säger. Han konfronteras i SVT:s 30 minuter med att det han påstår i sina opinionsbildande videos inte stämmer och svarar då att så kan det kanske vara, men det spelar mindre roll. Det viktiga, enligt honom, är att den övergripande tematiska bilden är sann. Men hur vet man det? Det vet han, och den publik som har lyssnat på honom har fått lära sig det med de exempel som han har valt ut för att bekräfta den bilden. Resonemanget kokar ned till att den "upplevda sanningen" är samma sak som den faktiska sanningen. Att bevisen inte finns, är falska eller tagna ur sitt sammanhang verkar inte spela någon roll, det är förjävligt ändå, eftersom det är "sant". Detta är skillnaden mellan honom själv och de medier han kritiserar (mediekritik är bra och viktigt, missförstå mig rätt, men det finns en viktig skillnad). Medierna strävar nämligen efter att vara korrekta och opartiska. Självklart kommer de inte alltid att lyckas och det blir fel, men det är skillnad på att försöka och att inte göra det (det är helt naturligt att vara partisk som debattör). Medierna går också att anmäla till institutioner som Granskningsnämnden och Medieombudsmannen ifall något till exempel är felaktigt. Då måste medierna utfärda en rättelse. Det gäller även om den övergripande helhetsbilden är missvisande. Det finns en sanning bortom det upplevda och det behöver vi alla vara ödmjuka inför.

Emil Hellerud

220,832 просмотров • 1 год назад

Hade äran att tala på Norra Bantorget för frihetstörstande svensk-iranier denna lördag. ”Kära vänner, Mod är inget naturtillstånd. Det är inget man vaknar upp med en fridfull morgon. Mod är inte frånvaro av rädsla - tvärtom. Först kommer rädslan, som värker fram modet, som blir till en osynlig rustning som ger kraft åt den som bestämt sig för att stå kvar och kämpa. Modet är inte medfött, det är erövrat av den som väljer att omvandla den paralyserande rädslan till handlingskraft. Alla ni som samlats här idag - som bär exilens tunga mantel över era axlar, som lämnat människorna, gatorna, dofterna och färgerna ni älskat, som flytt från förtryckets obarmhärtiga, långsamma kvävning, som korsat landsgränser och oceaner för möjligheten att frigöra era barn från tyranniets klor - ni vet att friheten kostar. Och att den alltid är värd sitt pris. När ondskan marscherar finns inga gråzoner. Inga förbehåll, inga ursäkter, inga ”men” - bara ett enkelt moraliskt val mellan godhet och ondska, mellan civilisation och barbari, mellan de som hyllar livet och de som inte fruktar döden. Faktum är att det aldrig varit enklare än nu att välja sida, att hörsamma det iranska folkets rop på hjälp mot den islamistiska dödskulten i Teheran som i snart ett halvt sekel metodiskt kuvat det stolta, iranska folket. Som fängslar, mördar och torterar kvinnor, dissidenter, oppositionella och homosexuella. Som finansierar proxyarméer i Mellanöstern, som utgör ett existentiellt hot mot världens enda judiska stat och regionens enda demokrati. Som finansierar krig och terror runt om i världen, också i vårt land. Som förföljer exiliranier i diasporan, och som nu rustade för anskaffning av kärnvapen och utökad produktion av långdistansmissiler. I denna stund står därför striden mellan det iranska folket, som drömmer om fred och frihet, och den islamistiska regim som inte skyr några medel i försöken att behålla dominansen över folket, regionen och ondskans axelmakter. För mig, liksom för er som samlats här idag, är det enkelt att ta ställning för folket - det kontrollerade, det tystade, det osynliggjorda - i denna kamp mot islamismens absolutism. För vi vet att om inte regimen faller nu så kommer kvinnor att fortsätta våldtas och misshandlas för att de visar håret, regimkritiker att fängslas och avrättas, och ni tvingas fortsätta att leva med sorgen och avståndet, med ovissheten om era släktingars och vänners vardagliga umbäranden. Under massakern i januari, när regimen brutalt mördade uppemot 40.000 människor inom loppet av två dygn, spreds ett klipp föreställandes en äldre, obeslöjad kvinna som skjutits i munnen av regimens hantlangare. Medan blodet strömmade från hennes mun ropade hon med styrka i blicken: ”Jag är inte rädd; Jag har varit död i 47 år”. Det är vad ett liv i ofrihet gör med en människa. Och det är vad kampen för frihet kräver: att rädslan inte längre får styra, kuva och förgöra. Idag hörs röster från många håll som manar till försiktighet, som propagerar för återgång till status quo. Men vilka är vi att, från parnassen, kräva att det iranska folket ska betala det yttersta priset för att vi ska slippa drabbas ekonomiskt av mullornas ondska och irrationalitet? Vänner, Det iranska folket har redan gjort sitt val. Det har rest sig, gång på gång, trots att det gör det med livet som insats. Frågan är inte längre vad det är berett att offra – utan vad vi är beredda att göra för att bistå dem i detta historiska skeende, med potential att bli lika historiskt som Berlinmurens fall blev i Europa. För mig är solidaritet inte en känsla. Det är en handling. Så låt oss inte nöja oss med att vittna. Låt oss inte stanna vid att beklaga. Låt oss vara tydliga i vårt stöd, orubbliga i våra principer och modiga nog att stå kvar även när det kostar. För i slutändan är det inte rädslan som definierar oss. Det är vad vi gör - trots den. NER MED MULLORNA!”

Alice Teodorescu Måwe

16,406 просмотров • 4 месяцев назад

GYLLENE SKOR, GYLLENE SJÄL Igår meddelade den före detta moderaten Richard Herrey att han lämnar Moderaterna. Idag berättar han öppet om den odemokratiska process som pågår inom Moderaterna i Stockholms län. Jag vill börja med att uttrycka min djupaste respekt för Richard Herrey. Det är rakryggat och imponerande modigt att så tydligt beskriva vad som faktiskt sker – och varför han inte kan stå bakom det. För demokratin bygger på något mycket enkelt: att väljarnas vilja speglas i vilka som företräder dem. Att politiker är folkvalda – inte utvalda av interna nätverk, kompisgrupper eller maktarkitekter som hellre belönar knapptryckeri, JA-sägare och osund lojalitet snarare än principer och kompetens. När partier manipulerar sina egna nomineringsprocesser, när positioner delas ut som gentjänster och när väljarnas röst reduceras till ett störningsmoment – då har demokratin redan börjat vittra sönder. Det är exakt detta Richard Herrey beskriver. Och det är djupt alarmerande. I Moderaterna premieras inte medlemmarna och inte väljarna. Det som premieras är den interna kretsen – personer som gått igenom MUF:s korridorer, ingått i rätt nätverk och lärt sig de oskrivna reglerna i den moderata inbördesbeundransklubben. Det är en struktur som inte bara är ovärdig ett borgerligt parti. Den är direkt systemhotande för det demokratiska förtroendet. Vi i Medborgerlig Samling har återkommande kritiserat denna utveckling. Ett tydligt exempel är processen kring könstillhörighetslagen. Där körde Moderaternas partiledning med Ulf Kristersson i spetsen över sina egna företrädare, sina egna medlemmar och framför allt sina egna väljare – trots att en massiv majoritet var emot förslaget. Det var ingen demokratisk process. Det var ett diktat uppifrån. En ren trollning av väljarna. Själva motsatsen till allt vad representativ demokrati handlar om. Så agerar man när man inte längre ser sig själv som tjänare åt folket, utan istället som dess uppfostrare – där väljarnas vilja är något som kan manipuleras, överspelas eller ignoreras. Det är inte borgerlighet. Det är inte frihetlighet. Det är inte respekt för demokratin. Det Richard Herrey nu vittnar om visar tyvärr att detta inte är en enskild avvikelse. Det är en kultur. En kultur av slutna rum. En kultur av kompiskapital. En kultur där de egna nätverken betyder mer än väljarnas mandat. Därför vill jag rikta ett särskilt tack till Richard Herrey. För att han säger ifrån. För att han vågar sätta ord på något som många sett men få vågat formulera. För att han försvarar principerna som vårt demokratiska system vilar på: transparens, ansvar och respekt för väljarna. Richard – du visar civilkurage. Du visar integritet. Du visar vad ledarskap faktiskt innebär. Och för detta har du min djupa respekt. Daniel Sonesson Partiledare, Medborgerlig Samling #OmstartSverige #MED2026

Daniel Sonesson (Partiledare MED)

44,633 просмотров • 8 месяцев назад

Herman Lindqvist i ett samtal med Tove Lifvendahl om ämnet "Vad innebär det att vara svensk - och hur blir man det?" från 2014. "Med tiden som jag har varit utomlands i många år har jag regelbundet kommit till Sverige, och jag har insett att det som var Sverige för mig inte längre finns. Jag kan förstå varför många människor i Sverige blir Sverigedemokrater öppet, och ännu fler är det i tysthet eftersom man inte får säga någonting i Sverige. Man ska inte säga något som inte är politiskt korrekt. Jag har kommit fram till att man inte kan bli svensk. Man kan känna sig svensk, men man kan aldrig bli svensk. Man kan bli svensk medborgare, man kan prata svenska, men man blir aldrig svensk. Jag tror att vi har gjort fel i Sverige. Med er liberalers hjälp har man släppt in alldeles för många människor, alldeles för snabbt och i för stora mängder. Tanken var god från början, och det är det som utmärker den svenska kulturen - den goda viljan. Men med inkompetens och brist på resurser blir det inte bra. Man har skapat stora enklaver av människor som aldrig känner sig som svenskar, aldrig kommer accepteras som svenskar och som inte vill vara svenskar. Och dessa zoner får man inte tala om. Jag tror att detta är ett hot på sikt, och för min generation har Sverige förändrats på ett väldigt negativt sätt. De människor som nu kommer känner sig inte svenskar och kommer inte bli svenskar."

Herr Husis

120,293 просмотров • 1 год назад

Jag hade i veckan ett rätt intressant samtal om medier och mediekritik. För mig är det här ett illustrativt exempel på hur media ibland är blinda för sin egen maktställning i offentligheten. Jag instämmer i påståendet att alla med makt och inflytande har ett ansvar för hur den/det används. Mediernas egen självransakan är emellertid ofta rätt begränsad. Det finns så många exempel på när traditionella medier låtit granskning övergå i klappjakt folk i alltid i det påstådda allmänintressets namn. Precis som att det finns så många exempel på när journalistkåren, sannolikt till följd av en betydande homogenitet, sprungit i samma riktning innan pendeln har svängt. Flyktingkrisen 2015 står som ett ypperligt exempel. Det nya idag är inte att vi har en hård debatt i offentligheten, det nya är att jag och andra kan publicera en text eller en kort video som får samma eller större räckvidd som den de traditionella medierna tidigare hade monopol på att förmedla och att granskningen om man så vill också går åt andra hållet. Utvecklingen saknar naturligtvis inte baksidor. Vi ser andra utmaningar med algoritmstyrda filterbubblor där vi lever i olika sfärer av information och konsumerar sådant som förstärker våra egna biases, eller för den delen driver våra känslor för något åt det ena eller det andra hållet. Liksom det faktum att det blivit enklare för aktörer att nå brett med fullständig dårskap och desinformation. Men det för också med sig en utjämnad maktbalans där en relativt homogen journalistkår inte längre intar en monopolställning i att kurera och moderera den offentliga debatten. De traditionella medierna har nog förutsättningar att leva i denna nya värld om de blir bättre på att se sina egna blinda fläckar. Ljudklipp: Expressens podd Lägg ut, länk till hela avsnittet i eget inlägg.

Carl-Oskar Bohlin

61,573 просмотров • 3 месяцев назад

Hej, Ulf Kristersson, Ulf Kristersson och Maria M Stenergard. Skriver till er för att ni ska få en chans till förvarning. Om ett halvår bör ni nämligen för säkerhets skull räkna med en ny våg av ukrainska flyktingar till Sverige. ryssland kommer antagligen ta ytterligare några orter i Donbass och folk som inte redan flytt därifrån kommer att behöva söka sig ett nytt hem. Men det är ändå inte därifrån den stora massan av flyktingar kommer att komma, utan det är från städer på annat håll i Ukraina. Läget med de återkommande ryska angreppen på Ukrainas energiinfrastruktur är något som vi räknar med kommer att fortsätta. Vi kommer att härda ut och livet kommer trots allt att kunna fortsätta mer eller mindre normalt för de flesta. Under sommarhalvåret. Sedan när hösten och kylan kommer får vi se hur det ser ut med fjärrvärme och el. Fortsätter det som det gjort under våren ser det väldigt mörkt ut. Om ännu fler värmekraftverk och vattenkraftverk slås ut runt om i landet kommer miljoner människor inte ha tillgång till fjärrvärme och kanske rent av el nästa vinter. Det görs nämligen varje vecka även små tillslag mot energiinfrastrukturen som inte direkt syns i media. Visst finns det nu tid att reparera det som går att reparera och att skapa alternativa lösningar i form av t.ex. mindre kraftkällor utspritt. Detta kommer också att göras, men samtidigt vet vi alla att några nätters nya ryska angrepp med kryssningsrobotar och Shaheddrönare kan slå ut motsvarande fjärrvärme- och elproduktion som mödosamt återställts eller tillkommit. Kiev har landets bästa luftvärn och kommer troligen att klara sig, men det finns många andra orter som inte går att samtidigt skydda ordentligt med luftvärn. Det pågår ett intensivt arbete med att försöka få mer luftvärn på plats i Ukraina. I skrivande stund vet ingen om det kommer räcker till att skydda all energiinfrastruktur mot en ny massiv rysk bombningskampanj i höst. Många av dem som väl bestämmer sig för att lämna en en drabbad ort kommer förmodligen inte att bli enbart internflyktingar då nästa vinter kan bli tuff över hela landet. Lämnar de väl sina hem är det logiskt att de lämnar landet helt. Över vintern i alla fall. Nyligen så gav en väninna i södra Ukraina upp och åkte tillbaka till Västeuropa där hon tidigare bott som flykting. Hon stod inte längre ut med de ständiga flyglarmen, elavbrotten och osäkerheten som följer med hela situationen. Fler lär följa i hennes spår, även om alla som bor i Ukraina nu är väldigt luttrade och kan stå ut med väldigt mycket. Tyvärr har Sverige på många sätt i praktisk handling från regerings- och myndighetshåll visat att ukrainska flyktingar inte är speciellt välkomna. Ja, det kan låta provocerande att få höra något sådant, men faktum är att det är så det uppfattas av ukrainare och villkoren som ukrainare som fått är sämre än vad de varit för flyktingar från andra länder. Ja, vi kan här tala om en negativ särbehandling. Missförstå oss inte – vi är väldigt tacksamma över all den militära och finansiella hjälp som Sverige gett till Ukraina. Vi är även tacksamma över de enorma insatser som gjorts från mängder av enskilda individer och organisationer humanitärt och i form av mer konkret hjälp till att försvara landet. Det senare främst på plats i Ukraina förstås och det förra både här och i Sverige. Ty tyvärr är det inte möjligt att i Sverige långsiktigt överleva på de 2201 kr som är den absolut högsta månadssumma en ukrainare i Sverige kan få. Därför har många goda frivilliga krafter gått in och stöttat enskilda ukrainare. Det finns många lokala initiativ, men ett som vi kan lyfta fram som helt enkelt hjälper ukrainare att klara sig från dag till dag är Slava Ukraini Sverige 🌻🇺🇦🇸🇪 , som gör ett hästjobb med att få folk att överleva från dag till dag. När man pratar med ukrainskor som återvänt från t.ex. Tyskland var intrycket de fick där att myndigheterna gör nästan allt de kan för att de ska stanna kvar i landet och jobba. Det är tyskakurs nästan från dag ett och pengar under tiden som går att leva på. Så har det inte varit i Sverige där man från centralt håll inte ville låta ukrainare gå SFI. Att lära sig svenska har fått lösas på olika sätt lokalt. Ibland har det fungerat bra, ibland inte, men inställningen ovanifrån är slående märklig. Det här är dock bara ett exempel på hur inställningen till ukrainare är. Även på lägre nivå som på Migrationsverket har enskilda tjänstemän valt att vara njugga mot just ukrainare: Det är generellt svårt att förklara för ukrainare i Sverige varför de på samma tid som andra som kommit till Sverige som flyktingar har fått både permanent uppehållstillstånd inte har långt kvar till svenskt medborgarskap, medan de är fast i något slags märklig specialstatus som efter krigets slut kan komma att skapa många märkliga och traumatiska situationer för ukrainare som då rotat sig i Sverige. Hur exakt kommer de att hanteras när väl kriget är över? Det nya lagförslaget som nu finns och ska förbättra villkoren för ukrainare gör det på vissa plan, medan det på andra verkar skapa nya märkligheter. Det är förstås jättebra att dagersättningen höjs så att det är möjligt att leva på pengarna. Med detta förslag skulle den maximala månadssumman kunna bli 9548 kr efter att man bott ett år i Sverige. Det är pengar som det ju faktiskt kanske går att leva på, så det är ju bra, även om i praktiken många skulle få lägre summor än så och de som varit kortare än 12 månader fortsatt får endast max 71 kr om dagen. De som eventuellt kommer i höst lär alltså fortsatt behöva ekonomisk hjälp från frivilliga krafter. Sedan handlar det här ju än så länge just bara om ett förslag. Det ska först upp till omröstning i riksdagen och bli lag. Det finns hursomhelst annat som inte verkar lösas av förslaget. För tittar vi på vad det innebär ur andra aspekter så är det slående hur ukrainare ska särbehandlas från andra invånare i Sverige: - Ukrainska flyktingar ska även efter att de folkbokförts inte ha möjlighet att få varken barnbidrag eller bostadsbidrag. - Ukrainare över 66 år som tagit sin tillflykt till Sverige får inte likt andra invandrare som inte jobbat i Sverige någon som helst rätt till Äldreförsörjningsstöd - Ukrainska ungdomar som studerar på gymnasiet eller universitet får ingen rätt till studiemedel från CSN. Åtminstone inte om de är mellan 18 och 20 år. Ukrainare som har bland de högsta formella utbildningsgraderna i Världen ska i Sverige alltså inte få rimliga förutsättningar att fortsätta den traditionen och studera. Förmodligen hade det enbart varit bra för Sverige att få in barn till ukrainska högskoleutbildade i svensk högre utbildning som ökar chansen för att de stannar och jobbar i Sverige. Sen finns det en del i lagförslaget som verkligen får karaktären av att sparka på en som ligger: Föreställ er följande scenario: En ukrainsk familj har splittrats pga kriget. Kvinnan hamnade i Sverige som flykting tillsammans med barnen, medan mannen ryckte in för att försvara landet. Föreställ er då att han blir svårt sårad och på ett sådant sätt att vanlig rehabilitering inte räcker. Han blir helt enkelt handikappad för livet. Han kan därmed inte åka tillbaka till fronten en vända till även om han skulle vilja och bestämmer sig då för att återförenas med sin familj i Sverige. Hans fru har hankat sig fram så gott hon kunnat, även om hon till skillnad från andra mödrar i Sverige inte får något barnbidrag över huvud taget. I Sverige får pappan, denne krigsveteran dock ingen som helst rätt till det stöd som andra funktionshindrade har. Oavsett om de ursprungligen är från Somalia, Syrien eller Skellefteå. De ukrainska flyktingarna ska nämligen inte omfattas av lag 1993:387 om stöd och service till funktionshindrade som handlar om det offentligas skyldighet att hjälpa personer ”med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.” Nej, krigsskador beror inte på ett normalt åldrande. Därmed skulle denne soldat som verkligen gett allt för sitt lands och Europas frihet inte få någon hjälp som funktionshindrad i Sverige. Är det inte om något att spotta en hjälte i ansiktet? Förtjänar inte sådana som han samma stöd och hjälp som funktionsnedsatta från andra länder som kommit till Sverige? Är det så ni vill möta en ukrainsk veteran? Det är förstås när torra utredningstexter och vackert formulerade lagtexter möter verkligheten som de visar sitt sanna jag. Vi kommer att få se många fall som lagstiftarna kommer att få skämmas över. Å ena sidan står de synbart stolt i TV med ukrainska flaggor på kavajslaget, å andra sidan behandlar de på vissa plan ukrainare som sökt skydd i Sverige som en lägre stående kast. Jag som skriver här har personligen tre ukrainska väninnor som samtliga talar flytande svenska sedan innan kriget, men som hamnade i eller valde att fly till tre andra europeiska länder än Sverige när deras tillvaro i Ukraina rasade samman. Här kan man ur ett svenskt perspektiv tala om humankapitalförstöring. Hade inte tre välutbildade unga svensktalande kvinnor kunnat tillföra Sverige mycket? Spontant så skulle man ju kunna tro det, men det är inte så de uppfattat signalerna från Sverige och det är därför de inte bor där nu. Om vi tittar på gruppen vuxna ukrainska flyktingar som helhet inom EU så har uppemot 70 % någon typ av högskoleutbildning. Det är alltså på många vis hälften av det bästa Ukraina har som har lämnat landet. Den andra hälften – männen är kvar i landet och försvarar dess självständighet. Bland ukrainska flyktingar i åldern 18 – 59 år så är nära 80 % kvinnor. De övriga 20 % är ofta män som t.ex. har 3 barn eller rent av är ensamstående pappor och därmed hade rätt att lämna landet som familjeförsörjare. Sverige är ett av ytterst få OECD-länder som har fler män än kvinnor i befolkningen. Det är ett resultat av tidigare invandringspolitik där invandrargrupper med ibland över 90 % män fått asyl eller invandrat på andra vis. Länder som kulturellt och värderingsmässigt ofta ligger långt ifrån Sverige. Medianflyktingen från Ukraina är en högskoleutbildad kvinna som är 35 – 40 år och är ensamstående mor till ett eller två barn. Man skulle ju kunna tro att det här är människor som därmed skulle vara mer än välkomna i landet, men utifrån den politik som förts av de två senaste regeringarna är det knappast det intrycket man får. Vi är ett antal personer som har vårt hjärta både i Sverige och Ukraina. Efter de två senaste regeringarnas politik när det gäller hur man behandlar ukrainare som flytt till Sverige så har det blivit uppenbart att vi inte är speciellt välkomna i Sverige. Vanliga svenskar ser oss säkert gärna där i den fantastiska högan nord, men den politiska ”eliten” föredrar andra invandrargrupper. Varför kommer vi förmodligen aldrig att få ett ärligt och bra svar på, men vi har fattat vinken. Det är inte ukrainare som ägnar sig åt gängkriminalitet, skjutningar och har en kultur som är väsensskild från den svenska majoritetskulturen och kräver att det omgivande samhället anpassar sig efter denna. Ändå ska ukrainare helst inte ens komma till Sverige. Ja, eller helst åka tillbaka så fort som möjligt. Om det inte är så, snälla lyssna ordentligt på de ukrainsk-svenska organisationer som är väl insatta i den verkliga situationen som Nordic Ukraine Forum Forum och Ukrainska Alliansen i Sverige och gör om förslaget utifrån deras återkoppling. Men höj dagersättningen till ukrainska flyktingar redan nu utifrån förslaget och korta tiden som de först ska hanka sig fram på de nuvarande 71 kronorna om dagen, för de flyktingar som kan komma att komma om ett halvår på flykt undan en vinter utan el och fjärrvärme lär inte ha mycket till ekonomisk buffert alls med sig. Dels är de oftast inte del av den medelklass som var mer lättrörlig och resvan och som därmed utgjorde stor del av flyktingvågen våren 2022 och har därmed i grunden sämre förutsättningar ekonomiskt. Dels så har inflation och allmänt tuffa tider under kriget det dessutom gjort det svårare att bygga upp ekonomiska reserver. Gillar inte att blanda oss i svensk inrikespolitik, som vi ändå har mindre och mindre att göra med då vi inte lär ha någon framtid i landet, men ibland är det svårt att hålla tyst. Det är dock inte för sent att ändra på det här lagförslaget. Det är fullt möjligt och det skulle hjälpa väldigt många helt vanliga ukrainare. Om man vill. Och politik är att vilja. Vi hoppas att det inte blir en ny våg av människor som tvingas lämna Ukraina i höst och vinter, men risken finns där. Folk här minns väl hur det var vid slutet av 2022, när landet periodvis slocknade. Marginalerna i energisystemet är nästan borta nu och tål inte mycket mer, så det är inte självklart att den hjälp som fås med att staga upp det igen och det luftvärn som tillkommer kommer att räcka. Nu har ni fått en förvarning i alla fall.

Fria Ukraina

47,629 просмотров • 2 лет назад